
Intervju: Dante Disparte, CSO på Circle
14 min läsning
- Ekonomi
- Juridisk
”En CBDC i Europa är som att försöka konkurrera ut internet med ett intranät”
Detta företag står för ett av de största marknadsvärdena inom krypto, men dess tillgångar förblir stabila i värde. Circle, som grundades 2013 av Jeremy Allaire, emitterar USDC (en kryptovaluta kopplad till den amerikanska dollarn och fullt backad av den) till miljontals användare världen över. En tillväxt som till stor del har stötts av den långvariga strategiska partnern Coinbase, som har förvärvat en ägarandel i Circle.
I mars 2025 när dessa rader skrevs hade USDC nästan en tredjedel av marknadsandelen, med ett marknadsvärde på 57 miljarder dollar. Endast överträffat av Tethers USDT, ett pionjär-stablecoin (142 miljarder dollar). Utöver den amerikanska dollarn tokeniserar Circle även euron (EURC), även om den europeiska digitala valutan står för mindre än 1 % av verksamheten. Med licenser i de flesta amerikanska delstater, en e-pengalicens som täcker hela EU under det nya MiCA-regelverket, samt regulatoriskt erkännande i Dubai, Singapore, Japan och Kanada, siktar Circle på att distribuera tokeniserade versioner av fiatvalutor globalt. Företaget är också på väg att bli börsnoterat. Det skulle göra det till den första stablecoin-emittenten att nå denna milstolpe – ett betydande steg för ett av de äldsta mining-företagen i drift.
En person som kan vittna om denna resa är Dante Alighieri Disparte. Oavsett om det gäller traditionell finans eller den framväxande digitala tillgångssektorn är hans namn välkänt. Han är lätt att känna igen, eftersom han sällan ses utan sin rutiga kostym. Det sägs att hans hemmabibliotek är välfyllt, vilket man lätt kan ana utifrån hans vältalighet och kärlek för ord. Vårt första möte 2024 ägde rum på Frankrikes finansministerium i Paris – inte direkt en plats känd för stand up. Ändå lyckades han få en fullsatt sal med institutionella deltagare att skratta åt ett vanligtvis torrt ämne: fiatvalutor. Kanske inte helt förvånande, med tanke på att hans förnamn hyllar författaren till Den gudomliga komedin, en utsökt kommentar på kyrkans tillstånd i 1300-talets Italien.
Disparte är nu en nyckelfigur på Circle och har tjänstgjort som Chief Strategy Officer och Head of Global Policy sedan 2021. Innan han började på Circle var han redan aktiv inom kryptovaluta-branschen; han hade en ledande roll på numera nedlagda Diem, tidigare Libra (inte att förväxla med den memecoin som främjas av Argentinas president Javier Milei). Libra var ursprungligen Metas (tidigare Facebook) initiativ inom digitala tillgångar, men lades slutligen ner på grund av regulatoriska påtryckningar. Trots att han är grundare och ordförande för försäkringsmäklarföretaget Risk Cooperative kan denne puertorican knappast beskrivas som risk-obenägen.
Disparte har haft en viktig roll i att bygga upp Circles trovärdighet hos regleringsmyndigheter världen över, tack vare den stora potential som finns i digitala tillgångar. I den här intervjun med CoinShares delar han med sig av sina tankar om det snabbt växande stablecoin-ekosystemet – som CoinShares analytiker Matthew Kimmell nyligen kallade ”en växande kraft inom global finans.”
CoinShares: Varför valde du att fortsätta inom kryptosektorn med Circle efter att Diem/Libra lades ner?
Dante A. Disparte: Som du nämnde var jag en av grundarna till det nu ökända Libra-projektet, och trots många offentliga artiklar och starka känslor kring stora tech-företag och deras makt så tyckte jag att jag hade ett arbete kvar att göra. Det arbete som Jeremy [Allaire, vd för Circle] och teamet här på Circle byggde var det ärliga, osminkade hårda arbete som många kryptoprojekt misslyckats med att verkligen uppskatta och förstå.
Så jag kom till Circle efter att ha mött starkt globalt motstånd mot Libra-projektet,
eftersom Circle lyckades implementera just den struktur som även Libra misslyckades med att helt förstå – statlig reglering i USA. En modell byggd på förtroende, transparens och, ärligt talat, en orubblig ledare i Jeremy. Han hade förmågan att samla och stärka en ledningsgrupp i världsklass.
När jag började för nästan fyra år sedan var vi ungefär hundra personer i företaget. Nu, tillsammans med Jeremy och vårt fantastiska team, tycker jag verkligen att vi har byggt något exceptionellt.
Om vi backar tillbaka till 2014 så var Circle inte ett stablecoin-företag. Hur ser du tillbaka på företagets resa?
För det första är vi verkligen ett företag som har upplevt hela utvecklingen av kryptomarknaderna. Jeremy som entreprenör, och Circle som företag, har utvecklats mycket för att verkligen bygga en infrastruktur som stödjer världsomspännande skala, befolkningsskala och tillgång till reglerade pengar. Det är en stor ambition för vilket företag som helst, men på vissa sätt speglar det också idén om att ha en tioårs-vision. Jeremy, både som strateg och vd, tänker i mycket långsiktiga utvecklingsbanor för teknik och pengar. Först och främst måste tekniken fungera. Det finns en anledning till att USDC är en multi-chain-innovation – det vill säga att den fungerar över flera offentliga blockchains – eftersom vi inte vill välja vinnare och förlorare, och vi har hållit fast vid den affärsmodellen av en anledning. När tekniken uppgraderas blir USDC den gemensamma nämnaren över alla blockchains. I allt fler jurisdiktioner runt om i världen blir Circles sätt att bedriva verksamhet den rättsliga grunden för att agera som stablecoin-emittent. Om man tar en tur runt världen var vi den första stora betalningsinstitutionen i Singapore att få licens; den första stora globala emittenten att följa Kanadas noteringsregler, och USDC var den första dollar-stablecoin som godkändes för användning i Japan och i Dubais internationella finanscentrum. Vi är också stolta över vår investering i Frankrike, där vi är det första företaget i världen som följer MiCA med en e-pengalicens. Och vi förväntar oss samma utveckling här i USA.
Det finns två olika spelare i krypto. Det finns en kapplöpning mot botten av marknaden, och så finns det en kapplöpning mot toppen. Vi är stolta över den långa och hårda vägen – att tävla om att nå toppen. Det är en tävling där man måste konkurrera med banker, centralbanker, myndigheter, beslutsfattare, media och i grunden klara av den berg- och dalbana som kryptomarknaden utgör. På många sätt är det lika mycket en berättelse om överlevnad som om en långsiktig vision.
Kan du förklara hur de amerikanska och europeiska regulatorernas synsätt skiljer sig åt?
För det första har jag alltid ansett att vi bör sträva efter inte bara en harmonisering över Atlanten, utan även en global harmonisering ur ett regulatoriskt perspektiv. Det är svårt eftersom vi lever i en väldigt fragmenterad värld. Det finns många skäl till att tillsynsmyndigheter, finansministerier och centralbanker lever i sina egna silos eller i en fragmenterad struktur.
Men när man talar om något så kraftfullt som digitala pengar levererade via en internetuppkopplad mobil enhet – det så kallade värdeinternet – ligger det faktiskt i allas, inklusive regeringarnas, intresse att skapa ett globalt harmoniserat regelverk för digitala tillgångar. På samma sätt som internet egentligen inte skulle fungera om det fanns ett europeiskt internet, ett amerikanskt internet och ett latinamerikanskt internet. Vi måste driva på för en global harmonisering av regelverken.
Här i USA regleras Circle huvudsakligen på delstatsnivå, likt PayPal, Apple Pay och Stripe, eftersom det är delstaterna som reglerar betalningar. Det är ett område där USA är unikt jämfört med Europa, Storbritannien eller andra jurisdiktioner: USA har ännu ingen federal licens för betalningssystem.
Skulle du då säga att EU:s unika regelverk gör det lättare att navigera?
Så fort man landar på Charles de Gaulle [en av Paris flygplatser] möts man av det regelverk som vuxit fram i Europa: marknads- och kryptotillgångsramverket [MiCA], som tagit flera år att ta fram. Jag känner mig delvis ansvarig för utvecklingen av MiCA eftersom det var ett svar på ”Big Tech” och Libra. Men ändå känner jag en stolthet över att ha varit först i kön med Circle när MiCA blev lag. Och att göra det från Frankrike var också på många sätt en personlig bekräftelse, liksom för Circle; om reglerna fanns på plats skulle företagen följa dem. MiCA behandlar stablecoins som USDC och vår euro-denominerade stablecoin EURC som elektroniska pengar. Vi tycker att det är ett fantastiskt ramverk eftersom det ger juridisk säkerhet för slutanvändare, regulatorisk tydlighet för företag och etablerar en gemensam marknad med över 440 miljoner människor. Detta gör det möjligt för företag som vårt att bygga en unikt europeisk affärsmodell med global påverkan.
Framåt tror jag att filosofin bakom vad krypto representerar sträcker sig långt bortom dess nuvarande marknadsapplikationer. Och Europa är unikt positionerat för att leda arbetet med att få den filosofin rätt. Det här är regionen som först fastställde rättigheten till mobilnummerportabilitet som en konsumenträtt, vilket ger människor kontroll över sina mobila identiteter. Europa är också världsledande när det gäller digitala integritetsrättigheter. Om någon region kan sätta standarden för ett öppet, användarcentrerat finansiellt system, så är det Europa.
”Är det verkligen dina pengar om du måste betala någon för att förvara dem, söka tillstånd för att använda dem eller säkra dem?”
Hur skulle du applicera den filosofin på digitala tillgångar?
Föreställ dig att Europa också var den region som möjliggjorde global finansiell portabilitet på samma sätt som man kan ta med sig sitt telefonnummer och sin rätt till integritet. Tänk om ditt ekonomiska liv kunde frigöras från institutioner. Jag tror att kryptoteknik, stablecoins, digitala plånböcker och reglerad digital finans är lösningarna för att uppnå detta. Men vi behöver en tydlig politisk vision i Europa och, ärligt talat, även i USA för att kunna leverera det på lång sikt.
När det gäller stablecoins ligger tokeniserade dollar fortfarande långt före den tokeniserade euron både gällande användning och marknadsandel – till den grad att man till och med kan föreställa sig att en euro-stablecoin kanske aldrig tar fart. Hur ser du på det nuvarande läget?
I vissa avseenden är det inte förvånande att den digitala dollarn, i form av dagens generation av stablecoins, just nu leder den så kallade digitala valutakapplöpningen. Det är inte helt oväntat eftersom dollarn är den ursprungliga valutan på kryptomarknaderna, men också prissättningsvalutan för all annan kryptoverksamhet. Bitcoin, till exempel, är prissatt i dollar. Det är dollarn som referens och den direkta kopplingen till dollarn på kryptomarknaderna som har gett dollarn den största drivkraften globalt. Vi på Circle anser att euron är en avgörande valuta. Det är därför vi har emitterat en digital euro-stablecoin direkt. Vi kan med glädje rapportera att det är den snabbast växande och [en av] de största digitala euro-stablecoins i omlopp. Självklart börjar det från en liten bas, men vår förhoppning är att marknaden i Europa, marknaden genom Frankrike och det ekosystem vi försöker bygga, också ska se en stor tillväxt för den digitala euron. Men i slutändan är det en marknad som drivs av kunder och deras preferenser, så detaljhandelns slutanvändare måste börja se den digitala euron som en valuta de vill använda i sina dagliga aktiviteter inom kryptofinans.
Vi har sett en kraftig utveckling när det gäller stablecoins – från de centraliserat utgivna till de decentraliserade, algoritmiska eller råvaru-backade varianterna. Hur mycket påverkar det definitionen av pengar?
Bra fråga. Den tekniska ekonomiska definitionen är att pengar måste uppfylla tre kriterier: måttenhet, bytesmedel och värdebevarare. En av de intressanta retoriska eller filosofiska frågorna som uppstår kring pengar, särskilt fysiska pengar, är att i många jurisdiktioner är fysiska pengar inte värda det papper de är tryckta på eller metallen de är präglade i. Det ser man över hela världen med hyperinflationsvalutor som zimbabwiska dollar eller venezuelanska bolivar. Och det finns många exempel där offentligt utfärdade pengar har misslyckats med att uppfylla dessa tre kriterier.
Men bortom de ekonomiska definitionerna kvarstår en fråga: är det verkligen dina pengar om du måste betala någon för att förvara dem, söka tillstånd för att använda dem eller säkra dem? Här ser jag inte stablecoins som konkurrenter till centralbanker, banker eller traditionella betalningsnätverk, utan som en komplettering av det ofullbordade arbetet i värdekedjan. Stablecoins når dit centralbanker och traditionell bankinfrastruktur inte når: hundratals miljoner, kanske miljarder, slutanvändare som kan ha tillgång till en enkel internetuppkopplad enhet, där det inte skulle vara kostnadseffektivt att använda banktjänster i det traditionella finansiella systemet. Det är inom detta område vi menar att man kan överföra pengars egenskaper – värdebevarare, bytesmedel och måttenhet – och ge dem internets superkrafter genom digitala tokens. På så sätt kan vilken enkel internetuppkopplad enhet som helst kan bli en kompatibel betalningspunkt.
Men som företag måste Circle fortfarande samarbeta med banker ...
Absolut. Och där ligger en annan intressant del av pusslet: när krypton föddes som en teknik – ur den rykande krater som finanskrisen 2008 lämnade efter sig – var branschens grundläggande berättelse att demokratisera finans, ta bort mellanhänder som banker och göra Wall Street irrelevant. Men den verklighet man lever i, om man är ett företag som Circle och ser tillbaka på de senaste 14 årens utveckling inom kryptovärlden, är att det snarare är en teknik som förstärker än en som stör. Det betyder att ju mer man kan samarbeta med banker, centralbanker, tillsynsmyndigheter och kapitalförvaltare, desto bättre kan man bygga en värdekedja som är mer motståndskraftig och inte går sönder. MiCA kräver till exempel att stablecoin-emittenter håller en del av reserverna i bankerna. Nåväl. Man bygger en affärsmodell där alla skepp stiger med tidvattnet. Men det viktigaste för oss ur ett politiskt, tekniskt och regulatoriskt perspektiv är att vi alltid måste bevara visionen om öppna pengar. Tanken om att du och jag ska kunna utbyta värde med varandra lika fritt som vi utbyter information och innehåll – det är kampen. Samarbetet med bankerna skapar faktiskt en bättre affärsmodell, med mer säkerhet och stabilitet än att försöka konkurrera med bankerna.
Vi talade nyligen med CleanSparks vd som nämnde att det inte nödvändigtvis är viktigast att vara den största Bitcoin-minern. USDT, den största konkurrerande stablecoin, ligger fortfarande före USDC. Är det verkligen så viktigt för Circle att ta över ledningen?
Det är en bra fråga. Självklart har MiCA infört verkliga krav på kryptobörserna och emittenterna. MiCA har två delar: den ena är att emittenten måste följa reglerna. Det innebär att du är registrerad i en europeisk jurisdiktion som en e-pengautgivare för att få fortsätta cirkulera din token. Den andra delen är att börserna måste ta bort icke-kompatibla tokens från sin handel. Det är inte ett beslut vi har tagit; det är ett beslut som tillsynsmyndigheter och beslutsfattare har tagit eftersom de inte vill att europeiska konsumenter ska drabbas av nästa Terra Luna eller kryptomarknadskrasch. Jag tycker att det är för tidigt att, på en marknad som omfattar hela den adresserbara marknaden – alla fysiska kontanter och alla M2-pengar i världen – värdera framgång enbart utifrån kortsiktig cirkulation. Det handlar om flera biljoner dollar i verkligt värde som tokeniseras.
Vi hyser stor respekt för de första stablecoin-företagen på denna marknad. Lika mycket som vi respekterar framtida konkurrenter. Vi borde vara ödmjuka inför konkurrens. Samtidigt har vi under åren inom krypto lärt oss att många andra mätvärden är viktiga utöver cirkulationen. Hur många mobila plånböcker når ni? Hur väl kopplade är ni till banksystemet? Hur väl kopplade är ni till neobanker? Utöver kryptobörser som Coinbase och Binance och andra traditionella företag, når ni nya slutanvändare? Dessa är mätvärden som spelar roll.
Ett annat viktigt mått är naturligtvis betalningshastigheten och vilken typ av aktivitet ni möjliggör. Därför har vi de senaste tre åren publicerat USDC-ekonomirapporten som går bortom ytliga siffror och verkligen undersöker hur USDC och EURC används i den digitala ekonomin. Det handlar inte bara om kortsiktig cirkulation och den nuvarande hårda konkurrensen, om man kan kalla det så, på kryptomarknaden.
Du är personligen medlem i Digital Currency Governance Consortium vid World Economic Forum. Vilken betydelse har ämnet digitala valutor inom denna institution?
Det är fascinerande att ha sett diskussionen kring krypto och blockchains gå från att finnas i marginalen till att bli en kärnfråga i forumet. På samma sätt som AI-diskussionen blivit central i många teknikdebatter har krypto övergått till att bli ett nyckelämne. Till en början försöker man förbjuda tekniken, sedan försöker man efterlikna den, till exempel genom samtal om tokenisering av verkliga tillgångar, tokeniserade penningmarknadsfonder och olika versioner av blockchains. Ett annat exempel är debatten kring ”permissioned” kontra “permissionless ledgers”, som historiskt sett varit en kärnfråga. Fram till idag har beslutsfattare och tillsynsmyndigheter i stort sett accepterat att digitala tillgångar och stablecoins är här för att stanna – inte i marginalen av finansvärlden, utan i dess kärna. Det är resultatet av långvarigt, tyst, otacksamt och konsekvent arbete utfört av mig själv, Jeremy, våra kollegor och många liknande institutioner som har försökt utveckla berättelsen om krypto som en grundläggande teknik. Vårt mål har alltid varit neutralitet, tydlig reglering och genomtänkt policyutformning, för att säkerställa att 400 miljoner människor i Europa får tillgång till en reglerad stablecoin. För att göra detta permanent krävs verkligen en sådan institutionell förändring i tankesättet.
En sak som alla kan vara överens om är att tiden går snabbt i krypto. Dagens läge, med Bitcoin på runt 100 000 dollar, är helt annorlunda jämfört med för 18 månader sedan när vi först träffades. Hur tror du att det kommer att utvecklas under de kommande månaderna?
En sak jag konsekvent har förespråkat är att krypto som teknik och sektor verkligen har mognat när vi slutar kalla det för krypto, blockchain och all denna jargong som beskriver resultaten. Fintech-företag beskrivs inte som molnbaserade finansföretag, det är helt enkelt finans. Konsumenter på marknaden vill kunna konkurrera på lika villkor. Vissa av oss använder bara nyare tekniker för att skapa mer konkurrens och förbättra betalningar, men i slutändan handlar det fortfarande om betalningsverksamhet. Och något jag ser kommer att ske på kort sikt är konvergens. MiCA, till exempel, kommer att bedömas utifrån hur mycket konkurrens det främjar – det är måttet på dess framgång eller misslyckande. Morgonen efter att Circle meddelade att de var MiCA-kompatibla lanserade Societe Generale – inte direkt en liten bank – sin eurodenominerade insättningstoken (EMT), under MiCA. Det är toppen eftersom man nu kan säga att vi har en jämn spelplan där stora aktörer, både nationella och internationella, samlas.
Men jag skulle gärna vilja uppleva dagen när kryptofinans helt enkelt behandlas som finans, utan att behöva använda några särskilda termer för att beskriva verksamheten. Det är en av de stora förväntningarna på den amerikanska lagstiftningen och regleringen. I USA pågår just nu debatter i kongressen och senaten kring tre lagförslag om stablecoins, och en presidentiell exekutiv order signalerar tydligt att USA vill bli ledande inom detta område. Det som blir allt tydligare är att USA inte längre spelar spelet med teknisk gradvishet – utan omfamnar en anda av teknisk optimism.
ECB återvände nyligen till möjligheten att införa en europeisk CBDC. Ser du det som ett hot?
För mig är det beklagligt eftersom jag generellt inte är någon anhängare av centralbankers digitala valutor. Det är lite som att Europa försöker konkurrera ut internet med ett intranät. Och samtidigt som jag helt förstår det budskap som jag tror att Christine Lagarde och Europeiska centralbanken förmedlar kring suveränitet hos monetära- och betalningssystem, så är verkligheten att om du vill ha en valuta som kan konkurrera på 2000-talet måste du också uttrycka den som en inhemsk finansiell innovation på själva internet.
Och här ligger den verkliga kärnan i att vinna kapplöpningen om digitala valutor: för det första, när en centralbank väljer att satsa på sin egen lösning, satsar den mot sin lokala industri, sina lokala tekniker och sina lokala investerare. Samtidigt gör man också en global satsning mot Moores lag. Efter att Bretton Woods-systemet etablerades blev den amerikanska dollarn allestädes närvarande i världen som reservvaluta – inte bara genom politik, utan också genom innovation från privat sektor. Företag som Moneygram, Western Union, Swift, Visa, Mastercard och till och med papperscheckar har hjälpt till att sprida dollarn över hela världen – genom att följa gemensamma regler för hur pengar skickas mellan länder.
Personligen skulle jag gärna se att euron får samma dynamik och samma fria marknadskonkurrens kring digitala euro. Men i samma stund som centralbanken kväver privat sektor från att konkurrera när det gäller rörelse av fysiska och digitala pengar, dödar centralbanken konkurrensen.
Jag återkommer till en liknelse från flygindustrin: säkerhetsmyndigheter flyger inte planen och bygger inte jetmotorer. De sätter reglerna för luftrummet. Och i slutändan är det du som konsument som har valet.