Stablecoins – vad de är och hur de används

Stablecoins betraktas som en av kryptons mest banbrytande appar eftersom de möjliggör en rad praktiska användningsområden, såsom billigare gränsöverskridande transaktioner. Sektorns marknadsvärde speglar denna potential och har vuxit till över 200 miljarder dollar per december 2024.

Den här artikeln förklarar hur stablecoins fungerar, utforskar deras användningsområden inom både traditionell finans och kryptovärlden, samt granskar de risker som innehavare kan ställas inför.

Definition

Stablecoins är kryptovalutor som syftar till att behålla ett stabilt värde i förhållande till en specifik tillgång eller en samling av tillgångar ^[1]. De primära mekanismerna för att upprätthålla denna så kallade peg är kollateralisering, där tokens backas upp av en reserv, eller algoritmer som justerar en tokens utbud när den avviker från målpriset.

Även om stablecoins är kryptovalutor varierar de i sin grad av centralisering. Per december 2024 är de två största stablecoins sett till marknadsvärde, USDT (134 miljarder dollar) och USDC (39 miljarder dollar), utfärdade av centrala aktörer – Tether respektive Circle. Båda dessa tokens följer den amerikanska dollarn i ett förhållande på 1:1 och backas av reserver. Till exempel bestod USDC:s reserv, som granskas av revisionsfirman Deloitte, av amerikanska statsobligationer, repor (kortfristiga statspapper) och kontanter i slutet av oktober 2024. 

”Central bank digital currencies” (CBDC) är en annan typ av centraliserade stablecoins. De är dock lagliga betalningsmedel eftersom de utfärdas av centralbanker och inte av privata företag. Hittills har endast Nigeria och Zimbabwe lanserat CBDC:er, medan flera andra länder, inklusive Ryssland, Kina, Indien, Saudiarabien och flera EU-länder, genomför pilotprojekt (per december 2024).

DAI, den stablecoin med tredje störst marknadsvärde (5,3 miljarder dollar per december 2024), är decentraliserad. Reserven förvaras i smarta kontrakt kallade Vaults, som körs på Sky-protokollet (tidigare MakerDAO). Den är även överkolleteraliserad. Det innebär att säkerheten som insättarna deponerar måste vara värd mer än de tokens de får. Protokollet utfärdar stablecoins som en skuld och använder flera mekanismer för att upprätthålla förhållandet 1 DAI = 1 USD. Främst genom arbitrage – där deltagare köper DAI när den sjunker under 1 dollar och säljer den för att driva upp priset igen. 

Deras betydelse på kryptomarknaden

Med ett marknadsvärde på 200 miljarder dollar utgör stablecoins en betydande andel av den totala kryptomarknaden. Utöver de tokens som nämnts ovan, kompletteras de fem största av FDUSD (1,9 miljarder dollar per december 2024), utfärdad av First Digital Labs, och Trons USDC (751 miljoner dollar). Båda dessa är decentraliserade.

99 % av stablecoins är kopplade till den amerikanska dollarn, enligt den nyligen publicerade rapporten Stablecoins: The Emerging Market Story. Guld (0,62 %) och euron (0,38 %) utgör majoriteten av det utestående saldot. Författarna föreslår att några av anledningarna till dollarns dominans inkluderar likviditeten hos de stablecoins med högst marknadsvärde och dollarns styrka i förhållande till de flesta andra fiatvalutor.

Nuvarande användningsområden för stablecoins

Stablecoins har flera olika användningsområden, både inom traditionell finans och kryptofinans.

Remitteringar: Världsbanken uppskattar att utlandsarbetare skickade hem mer än 650 miljarder dollar under 2023 med en genomsnittlig avgift på 6,65 %. Även om kryptovalutor erbjuder ett billigare alternativ, upplever stablecoins inte samma nivå av volatilitet.

Gränsöverskridande betalningar: På ett liknande sätt underlättar stablecoins överföring av pengar över gränser för kommersiella transaktioner. Särskilt utvecklingsländer drar nytta av detta eftersom företag och arbetare kan ta emot betalningar för att utföra uppgifter på distans.

Tillgång till dollar: Stablecoins gör det möjligt för människor i utvecklingsländer att få tillgång till amerikanska dollar, vilket är en livlina när inflationen stiger och sänker värdet på den inhemska valutan. Forskning visar att de var den snabbast växande kryptovalutan i Argentina under andra halvåret 2023, där inflationen nådde över 25 % vid årets slut.

Hedging: Volatiliteten på kryptomarknaderna kan vara svår att hantera. Genom att omvandla innehav till stablecoins under krascher kan investerare skydda sina portföljer utan att lämna ekosystemet. 

Decentraliserad finans (DeFi) – ”yield farming” är en investeringsstrategi som innebär att man deponerar kryptovaluta i DeFi-appar för att tillhandahålla likviditet i utbyte mot belöningar, vanligtvis i form av appens inhemska token. Stablecoins är populära för yield farming tack vare deras låga volatilitet jämfört med andra kryptovalutor. 

Kryptoprognoser: Analysföretaget CryptoQuant tror att det ökande marknadsvärdet för stablecoins kan tillhandahålla likviditet som hjälper till att driva Bitcoins senaste uppgång. Ett nyligen publicerat blogginlägg hävdade att ”det fanns en hög korrelation mellan Bitcoins pris och stablecoins växlingsflöden” i september 2024.

Risker med stablecoins

Den största risken med stablecoins är att de avviker från värdet på den underliggande tillgången. Detta kan ske av olika anledningar, exempelvis förändrade marknadsförhållanden som påverkar reserven eller ett misslyckande i peg-mekanismen. Till exempel kollapsade UST, en algoritmisk stablecoin utfärdad av Terra med ett marknadsvärde på 18 miljarder dollar vid sin peak, i maj 2022. Stora uttag av UST från ett sparprotokoll ledde till en ”dödsspiral”, vilket orsakade att värdena på både UST och Luna (kryptovalutan som användes för att upprätthålla peggen till den amerikanska dollarn), föll dramatiskt. 

Regulatoriska risker har minskat i EU sedan införandet av MiCA-ramverket (Markets in Crypto Assets). MiCA förbjuder algoritmiska stablecoins och kräver att tokens kopplade till fiatvalutor ska vara backade av en reserv med ett 1:1-förhållande. Reserven måste vara avskild från en utgivares andra tillgångar och förvaras hos ett förvaringsinstitut. Circle, utgivaren av USDC, var den första att få godkännande under ramverket. USA har ännu inget motsvarande ramverk, även om senatorer föreslog ett lagförslag i april 2024 som skulle införa stablecoin-reglering.   

Slutligen verkar hotet från CBDC:er ha minskat i USA sedan Donald Trump vann presidentvalet i november 2024. Trump uttryckte sig starkt kritisk mot CBDC:er under valkampanjen i en intervju med Fox News, där han kallade den digitala dollarn för ”farlig” eftersom den skulle ge regeringen möjlighet att ta pengar från människors konton. Han lovade att stoppa Federal Reserve från att utfärda en CBDC om han blev vald.    

Slutsats

Stablecoins är kryptovalutor som syftar till att behålla ett stabilt värde i förhållande till en specifik tillgång eller en samling av tillgångar. De upprätthåller peggen genom kollateralisering eller en algoritm, och graden av centralisering beror på hur varje token är utformad.

Stablecoins har en mängd olika användningsområden. Inom traditionell finans erbjuder stablecoins ett billigare sätt att överföra pengar över gränser och ger viktigt tillgång till amerikanska dollar, medan de också gör det möjligt för krypto­investerare att hedga mot volatilitet och tjäna avkastning genom yield farming.

Den största risken med stablecoins är förlusten av peggen till den underliggande tillgången. När det gäller reglering är landskapet tydligare i EU än i USA, även om hotet från CBDC:er har minskat i USA efter att Donald Trump vann presidentvalet. 

^[1] https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2021/698803/EPRS_BRI(2021)698803_EN.pdf