Så omfamnar Brasilien ”krypto utan kedjan”

När centralbankens Drex-projekt drar sig tillbaka från blockchain fylls tomrummet av stablecoins och privata plattformar för tokenization.

Luiz Souza har sett fastighetsmarknaden explodera på Florianópolis, ön i södra Brasilien, under det senaste decenniet. Mäklarna som säljer bostäderna har samtidigt lämnats utanför.

Av de 50 mäklarna på Buzz, den mäklarfirma han driver, har bara tre kunnat köpa fastigheter. Resten står utanför en marknad som stigit 52 % på fem år.¹

Lösningen ser han i digital infrastruktur. Med tokenization skulle mäklare kunna köpa små andelar i fastigheter, från 1 000 realer (cirka 200 dollar) i månaden, utan den kontantinsats som ofta ligger utom räckhåll.

”Om vi fick göra det lagligt skulle tokenization lyfta marknaden till en helt annan nivå och öppna en enorm marknad”, säger Souza till The Node. ”Låginkomsttagare skulle kunna investera sida vid sida med förmögna investerare.”

Tokenization av fastigheter var ett av de användningsområden som Brasiliens centralbank (BCB) undersökte för att ta in i Drex, landets digitala centralbanksvaluta (CBDC).

Men idén har mött motstånd i brasilianska domstolar. Parallellt har BCB backat från ett av världens mest ambitiösa försök att bygga in kryptoinfrastruktur i vardagsekonomin. Det gör projektets fortsatta inriktning mer oklar.

Tanken var att Drex skulle föra in tokeniserade tillgångar, smart contracts och programmerbar avveckling i det reglerade finansiella systemet. Grunden fanns i den enorma framgången för Pix, en infrastruktur för omedelbara betalningar som i dag används av omkring 93 % av alla vuxna brasilianare. Pix har gjort friktionsfria digitala realtidsbetalningar till vardag för miljontals användare.²

Men i november förra året, efter att integritetstesterna misslyckats och pilotdeltagarna Microsoft och EY enligt uppgift dragit sig ur³, rensade BCB bort blockchain ur Drex helt.⁴ Vad som återstår liknar ”krypto utan kedjan”: ett system som lånar kryptovärldens vokabulär men körs i en strikt kontrollerad och reglerad miljö.

Omsvängningen visar att Brasilien går från att omfamna kryptoliknande infrastruktur till att selektivt överge den, samtidigt som många av de underliggande idéerna behålls. Resultatet är i praktiken ett tvåspårigt system. Drex smalnas av till avvecklingsinfrastruktur för institutioner, medan BCB bygger ett stramt regelverk för privata stablecoins och tokenization.

Brasiliens reträtt från den blockchain-baserade decentralisering som gjort Bitcoin vördad bland kryptoförespråkare är snarare regel än undantag globalt, enligt analytiker. Skiftet speglar ett större problem: världen över har CBDC svårt att få genomslag hos allmänheten i länder som redan har fungerande system för omedelbara betalningar, som Pix, och verkliga alternativ inom digitala tillgångar.

Regeringar har rensat bort ”precis det som gör Bitcoin speciellt: ett öppet, decentraliserat och censurresistent system”, säger Nick Anthony, forskare vid Cato Institute och den som byggt CBDC Tracker vid Human Rights Foundation, till The Node. ”I stället skapar de slutna, centraliserade system för kontroll.”

Drex svänger från blockchain till reglering av stablecoins

Med sin historia av inflation, valutakriser och diktatur har Brasilien gått i spetsen för finansiell innovation och praktisk användning av digitala tillgångar. Chainalysis placerade landet på femte plats i 2025 Global Crypto Adoption Index, upp från tionde året innan.⁵ Den brasilianska marknaden för digitala tillgångar omsätter mellan 6 och 8 miljarder dollar i månaden, och stablecoins svarar vissa månader för upp till 90 % av den rapporterade volymen, enligt siffror från den brasilianska skattemyndigheten.⁶ Den brasilianska kryptoekonomiföreningen (ABcripto) uppskattar att omkring 25 miljoner brasilianare, runt 12 % av befolkningen, äger eller handlar med kryptovaluta.⁷

BCB lanserade Drex 2023 med ett pilotprojekt inriktat på att tokenisera inlåning och transaktioner i statsobligationer. Planen var att Drex skulle ha infrastruktur för både grossistledet och allmänheten och vila på blockchain och distribuerad databasteknik (DLT).

Två år senare meddelade BCB att Drex skulle drivas vidare utan den blockchain-arkitektur som präglat piloten. BCB beslutade att lägga ned testplattformen som byggts på Hyperledger Besu och att bygga ny infrastruktur i stället. Integritetslösningarna hade inte klarat att både bevara tillsynens insyn och hålla transaktionerna konfidentiella. Drex hade i praktiken kört in i en vägg där integritet, säkerhet och styrning inte gick att förena.^{8 9}

”Det var en bomb”, säger Paula Duarte, forskare i Rio de Janeiro, som skrivit en akademisk artikel om behovet av finansiell inkludering i Drex.

I stället för att vänta på att Drex skulle lösa tokenization-frågan valde BCB att reglera det marknaden redan gjorde. I november 2025 kom tre resolutioner som sätter lagen om virtuella tillgångar från 2022 i kraft och i praktiken lyfter in digitala tillgångar och stablecoins i det traditionella finansiella systemet.¹⁰

Några veckor senare meddelade Brasiliens börs B3 att en stablecoin knuten till den brasilianska realen och en plattform för tokenization ska lanseras under första halvåret 2026, ett drag som ska fylla tomrummet efter Drex.¹¹

I slutet av april i år kom sedan en resolution från BCB som förbjuder elektroniska valutaväxlare att använda stablecoins och andra kryptovalutor för att avveckla betalningar till utlandet. Regeln träder i kraft 1 oktober och riktar sig mot reglerade valutaväxlingsbolag som Nomad och Braza Bank, som byggt in avveckling via stablecoins i sina gränsöverskridande betalningsflöden.¹²

BCB drog därmed en tydlig gräns: stablecoins får finnas och regleras som finansiella instrument, men de får inte bli stommen i Brasiliens gränsöverskridande betalningssystem. Det är och förblir en fråga om nationell suveränitet.

Pix-revolutionen

Sydamerikas största ekonomi var länge ett land där kontanter var det enda reella alternativet. Omkring 60 miljoner brasilianare¹³, ungefär 28 % av befolkningen¹⁴, saknar fortfarande kreditkort.

Arbetet med omedelbara betalningar går tillbaka till 2016, när dåvarande centralbankschefen Ilan Goldfajn visade intresse för en betalningstjänst i stil med Zelle.¹⁵

Efterträdaren Roberto Campos Neto drev vidare projektet som blev Pix. Han har berättat att han rådfrågade en grupp unga datorspelare om deras idealbild av ett finansiellt system. Svaret, att det ska vara billigt, transparent, säkert, öppet och snabbt, kom att forma prioriteringarna bakom Pix. Projektet blev mer brådskande under coronapandemin, när BCB:s team upptäckte att ”det fanns hundratals städer utan uttagsautomater”, som Campos Neto uttryckte det i en föreläsning vid University of Miami 2021. ”Folk tog bussen till en annan stad för att få ut pengar.”

Pix byggdes programmerbart från start, för att klara inte bara omedelbara överföringar utan också schemalagda betalningar, automatiska återkommande debiteringar och på sikt delbetalningar som kan konkurrera ut kreditkorten.¹⁶

Brasilianarna tog snabbt till sig Pix. BCB räknade med 20 miljoner registrerade Pix-nycklar under det första halvåret, en nivå som nåddes på tre dagar.¹⁷ Från lanseringen i november 2020 till september 2025 har omkring 16 biljoner dollar flyttats genom plattformen, mer än sju gånger Brasiliens BNP för 2024 på cirka 2,2 biljoner dollar.¹⁸

Sedan kom kontaktlösa Pix-betalningar med NFC, där kunden blippar i butikens betalterminal, och Pix Automático, som låter brasilianare utan kreditkort betala abonnemang och räkningar.

2023 blev Uruguay det första landet utanför Brasilien att ta emot Pix.¹⁹ Sedan dess har betalsystemet spridits till Panama, Peru, Bolivia, Paraguay, Venezuela och Ecuador genom samarbeten med privata fintechbolag.

Privata aktörer testar kryptoinfrastruktur utan CBDC

Priset för Drex-reträtten syns på Florianópolis' snabbväxande fastighetsmarknad, där testerna av digital infrastruktur har stannat av. Buzz-mäklarna har inte gjort en enda transaktion med digitala tillgångar de senaste tolv månaderna. ”Det finns finansiella produkter kopplade till fastigheter som bygger på blockchain, men ingen verklig koppling till fastighetsregistret”, säger Clevis Koakoski, grundare och direktör för Buzz, till The Node.

Ändå har vissa mäklare i regionen börjat samarbeta med fastighetsutvecklare om affärer med tokeniserade tillgångar via smart contracts i själva köpeledet, hos notarien.

Gabriel Carrara, som är specialiserad på markförsäljningar, säger att hans största flaskhals är att få fastigheterna formellt reglerade så att de kan säljas. Mer än 60 % av fastighetsaffärerna i delstaten Santa Catarina, där Florianópolis ligger, görs genom köpekontrakt som aldrig skrivs in i fastighetsregistret, säger han till The Node. ”Tittar man på avstyckningar där tomter säljs finns kontrakt som löper i 20 år utan att någon gång registreras. Det är rena privata överenskommelser mellan parterna”, säger Carrara.

Tokenization skulle kunna ge sådana affärer tydlighet, transparens och rättssäkerhet och minska risken för att exempelvis samma fastighet säljs till flera köpare. Den skulle också kunna kapa byråkratin i utlandsförsäljningar, som i dag kräver översättning, tvåspråkiga kontrakt, signaturer som skickas mellan länder och valutaväxling. ”Med tokenization är allt det förutbestämt”, säger Carrara. ”Köparen sätter in dollar, säljaren får realer och växlingen sker automatiskt, inom några minuter.”

Men att använda tokenization för att registrera fastigheter är fortfarande inget gångbart alternativ.

I augusti ställde sig COFECI, Brasiliens federala tillsynsorgan för fastighetsmäklare, bakom en resolution som öppnade vägen för tokenization och andelsuppdelning av fastigheter.²⁰ Mäklarna hoppades att den skulle lösa flaskhalsar som funnits länge, säger Marcelo Brognoli, ordförande för CRECI-SC, det regionala råd i Santa Catarina som reglerar fastighetsmäklare, till The Node.

Två månader senare stoppade en federal domstol resolutionen. Domstolen bedömde att COFECI sannolikt hade överskridit sina befogenheter genom att skapa ett parallellt regelverk för digitala transaktioner och gripa in i den rättsliga ordningen för fastighetsregistrering.²¹

”Syftet var aldrig att ersätta den traditionella modellen, utan att skapa säkra och effektiva alternativ som vidgar mäklarnas möjligheter att arbeta i en mer teknisk miljö”, säger Brognoli.

Utöver snabbare affärer och lägre kostnader för mäklarna kunde Drex ha hjälpt till att komma åt penningtvätten i fastighetssektorn, säger Carrara. ”När jag inför digitala pengar skapar jag spårbarhet, då börjar transaktionerna bli transparenta, och det ger betydligt högre säkerhet”, säger han.

I jordbruket har tokenization fått fäste i privata händer

I jordbruket, en av de främsta motorerna i brasiliansk ekonomi, har tokenization skjutit i höjden på privata plattformar som Agrotoken, ett bolag som grundades i Argentina 2020 och senare flyttade huvudkontoret till Brasilien på grund av landets stora råvaruindustri.

Inledningsvis skapade Agrotoken tre token med spannmål som säkerhet, där varje token motsvarar ett ton spannmål i verifierat lager. Systemet Proof of Grain Reserve skulle säkerställa att utgivna token är fullt täckta av faktiska spannmålslager och att samma spannmål inte kan användas två gånger.

I mitten av 2024 bytte Agrotoken namn till Justoken för att kunna erbjuda tokenization i flera branscher, bland dem mark och fastigheter, boskap, energi, skog och hållbarhet. I dag hanterar Justoken tokeniserade tillgångar för 2,8 miljarder dollar, säger medgrundaren och teknikchefen Ariel Scaliter till The Node.

Justokens infrastruktur har vuxit fram utanför Drex. Bolaget har använt Ethereum, Polygon och Algorand, undersökt infrastruktur byggd på Polkadot och senast tokeniserat betydande Real-World Assets på XRPL. ”Vi som arbetar med att tokenisera verkliga tillgångar, särskilt vi som bygger infrastruktur, är inte alls beroende av Drex”, säger Scaliter. ”Drex är ett extra lager.”

Andra länders CBDC för allmänheten tappar fart

Världen över har CBDC svårt att få bred spridning av egen kraft. I länder som redan har stark betalningsinfrastruktur, Brasilien med Pix, Indien med Unified Payments Interface (UPI), Kina med Alipay/WeChat och Europa med Single Euro Payments Area (SEPA), är en CBDC för allmänheten en lösning på ett problem som redan håller på att lösas.

Indien nådde sitt första mål på en miljon e-rupee-transaktioner per dag i slutet av 2023, men när bankernas incitament minskade rasade användningen med 90 %.²² Singapore har valt motsatt väg och fokuserar på infrastrukturen mellan institutioner i grossistledet snarare än på wallets för konsumenter. Landet genomförde sitt första skarpa CBDC-test mellan banker i slutet av 2025.²³

Drex kan ändå få betydelse om det blir det betrodda ”layer zero” som autentiserar tillgångar, samordnar institutioner och ger tokeniserade marknader rättssäkerhet. Centralbanken behöver inte heller uppfinna varje användningsområde. Den kan låta branscherna utveckla standarder och sedan bygga autentiserings- eller avvecklingslagret runt dem.

”Centralbankens avsikt, även med Drex, handlade mer om grossistmarknaden, för det är meningslöst att införa en valuta när Pix finns”, säger Scaliter. ”[BCB] kan inte erbjuda CBDC-lösningar för det som Pix redan löser mycket effektivare.”

Av Alexei Barrionuevo

Noter

¹ Fundação Instituto de Pesquisas Econômicas. 2025. ”Índice FipeZAP”. FIPE. https://www.fipe.org.br/pt-br/indices/fipezap/

² Banco Central do Brasil. 2025. Relatório de Cidadania Financeira 2025. Brasília: Banco Central do Brasil. https://www.bcb.gov.br/content/cidadaniafinanceira/documentos_cidadania/RIF/relatorio_de_cidadania_financeira_2025.pdf

³ Bomfim, Ricardo. 2025. ”Empresas «pisam no freio» no Drex e chamam atenção para dificuldades com o BC”. Valor Econômico, 9 april 2025, uppdaterad 10 april 2025. https://valor.globo.com/financas/criptomoedas/noticia/2025/04/09/empresas-pisam-no-freio-no-drex-e-chamam-ateno-para-dificuldades-com-o-bc.ghtml

⁴ Stanley, Aaron. 2025. ”RIP Drex”. Brazil Crypto Report, 10 november 2025. https://newsletter.brazilcrypto.io/p/215-rip-drex

⁵ Chainalysis. 2025. ”The 2025 Global Adoption Index: India and the United States Lead Cryptocurrency Adoption”. Chainalysis, 2 september 2025. https://www.chainalysis.com/blog/2025-global-crypto-adoption-index/

⁶ CoinDesk. 2025. ”Stablecoins Drive 90% of Brazil’s Crypto Volume, Tax Authority Data Shows”. CoinDesk, 29 november 2025. https://www.coindesk.com/policy/2025/11/30/stablecoins-drive-90-of-brazil-s-crypto-volume-tax-authority-data-shows

⁷ Silva, Mariana Maria. 2026. ”ABcripto quer colocar ativos digitais em pauta eleitoral para 2026”. Exame, 15 januari 2026. https://exame.com/future-of-money/abcripto-quer-colocar-ativos-digitais-em-pauta-eleitoral-para-2026/

⁸ Finsiders Brasil. 2025. ”BC desliga plataforma Drex e diz que criará nova infraestrutura”. Finsiders Brasil, 4 november 2025, uppdaterad 11 november 2025. https://finsidersbrasil.com.br/pagamentos/drex/bc-desliga-plataforma-drex-e-diz-que-criara-nova-infraestrutura/

⁹ Banco Central do Brasil. 2025. Relatório do Piloto Drex: Fase 1. Brasília: Banco Central do Brasil. https://www.bcb.gov.br/content/estabilidadefinanceira/real_digital_docs/piloto/Relatorio_Drex_piloto_fase_1.pdf

¹⁰ BDO. 2026. ”Brazil — Central Bank Unveils Regulatory Framework for the Virtual Asset Market”. 16 februari 2026. https://www.bdo.global/en-gb/insights/tax/world-wide-tax/brazil-central-bank-unveils-regulatory-framework-for-the-virtual-asset-market

¹¹ Quiroz-Gutierrez, Marco. 2025. ”Brazilian Stock Exchange B3 to Launch Its Own Tokenization Platform and Stablecoin”. CoinDesk, 17 december 2025. https://www.coindesk.com/business/2025/12/17/brazilian-stock-exchange-b3-to-launch-its-own-tokenization-platform-and-stablecoin

¹² Ledger Insights. 2026. ”Brazil Imposes Partial Ban on Stablecoins, Crypto for Cross-Border Payments and FX”. Ledger Insights, 6 maj 2026. https://www.ledgerinsights.com/brazil-imposes-partial-ban-on-stablecoins-crypto-for-cross-border-payments-and-fx/

¹³ Cruz, Elaine Patricia. 2025. ”Pix Automático beneficiará 60 milhões de pessoas sem cartão de crédito”. Agência Brasil, 4 juni 2025. https://agenciabrasil.ebc.com.br/economia/noticia/2025-06/pix-automatico-beneficiara-60-milhoes-de-pessoas-sem-cartao-de-credito

¹⁴ Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística. 2025. ”Country’s Estimated Population Reaches 213.4 Million Residents in 2025”. Agência de Notícias IBGE, 28 augusti 2025. https://agenciadenoticias.ibge.gov.br/en/agencia-news/2184-news-agency/news/44318-populacao-estimada-do-pais-chega-a-213-4-milhoes-de-habitantes-em-2026

¹⁵ Agência Brasil. 2025. ”Documentos do BC mostram que bases do Pix foram lançadas em 2018”. 19 juli 2025. https://agenciabrasil.ebc.com.br/economia/noticia/2025-07/documentos-do-bc-mostram-que-bases-do-pix-foram-lancadas-em-2018

¹⁶ Banco Central do Brasil. 2023. Pix Management Report: Conception and First Years of Operation 2020–2022. Brasília: Banco Central do Brasil. https://www.bcb.gov.br/content/estabilidadefinanceira/pix/relatorio_de_gestao_pix/relatorio_gestao_pix_2023.pdf

¹⁷ University of Miami Herbert Business School. 2021. ”Brazil’s Central Bank President: Innovations Fueling Rebound”. University of Miami News, 9 juli 2021. https://news.miami.edu/miamiherbert/stories/2021/07/brazils-central-bank-president-innovations-fueling-rebound.html

¹⁸ EBANX. 2025. ”Pix to Approach 8 Billion Monthly Transactions as It Marks Five-Year Milestone, EBANX Study Finds”. pressmeddelande, 14 november 2025. https://business.ebanx.com/en/press-room/press-releases/pix-to-approach-8-billion-monthly-transactions-as-it-marks-five-year-milestone-ebanx-study-finds

¹⁹ PagBrasil. 2026. ”Pix for International Payment: A Revolution in Payments Expanding Across Latin America”. PagBrasil Blog, 24 februari 2026. https://www.pagbrasil.com/blog/pix/pix-for-international-payment-a-revolution-in-payments-expanding-across-latin-america/

²⁰ Conselho Federal de Corretores de Imóveis. 2025. Resolução-COFECI nº 1.551/2025. Publicerad i Diário Oficial da União, nr 154, 15 augusti 2025. https://intranet.cofeci.gov.br/arquivos/legislacao/resolucao_1551_2025.pdf

²¹ Justiça Federal da 1ª Região. 2025. Operador Nacional do Sistema de Registro Eletrônico de Imóveis mot Conselho Federal de Corretores de Imóveis, nr 1112544-54.2025.4.01.3400. beslut om interimistiskt förordnande, 21:a federala civildomstolen i Distrito Federal, 13 oktober 2025. https://www.irib.org.br/app/webroot/files/downloads/files/Liminar%20-%20COFECI.pdf

²² Allison, Ian. 2026. ”India Pushes e-Rupee Through Welfare Pilots as BRICS Digital Currency Plan Takes Shape”. CoinDesk, 24 april 2026. https://www.coindesk.com/policy/2026/04/24/india-pushes-digital-rupee-through-welfare-pilots-as-brics-cbdc-plan-takes-shape

²³ Monetary Authority of Singapore. 2025. ”MAS Announces Successful Live Trial of Settlement of Interbank Overnight Lending Using Wholesale Central Bank Digital Currency”. pressmeddelande, 13 november 2025. https://www.mas.gov.sg/news/media-releases/2025/mas-announces-successful-live-trial-of-settlement-of-interbank-overnight-lending