Varför är Bitcoin motståndskraftigt?

När Bitcoin lanserades 2009 var det främst en hobby för tidiga användare inom tech-scenen, som var nyfikna på vad Satoshi Nakamoto – Bitcoins pseudonyma grundare – kallade ”ett peer-to-peer elektroniskt betalningssystem”. Med åren växte erkännandet av Bitcoin, både som en tillgång och ett betalningsmedel, tills det erkändes som en potentiell konkurrent till guld av stora finansiella aktörer, däribland Federal Reserves ordförande Jerome Powell och ledande investmentbanken Goldman Sachs. Den här artikeln förklarar varför människor är villiga att lita på den allra första kryptovalutan.  

Bitcoins uppbyggnad

I motsats till traditionella finansinstitut, som till exempel en bank, utformade Satoshi Bitcoin som ett decentraliserat nätverk som inte kontrolleras av en enda enhet. Bitcoin förlitar sig istället på en Proof of Work-konsensusmekanism för att validera transaktioner och upprätthålla register.

Noder, som är datorer som finns runt om i världen, kör programvaran som stöder blockkedjan och som ligger till grund för Bitcoin. Miners tävlar om att lösa komplexa matematiska problem, vilket kräver enorma mängder datorkraft, för rätten att behandla transaktioner och lägga till nya block i kedjan. I gengäld får de belöningar i form av nypräglade Bitcoins. Till följd av den senaste halveringen i april 2024 är dessa blockbelöningar värda 3,125 btc (314 000 dollar per den december 2024). En separat grupp deltagare, så kallade fullständiga noder, lagrar hela blockkedjan och ansvarar för att förhindra dubbelspendering av Bitcoins.

Konsensusmekanismen säkrar nätverket. Om en illvillig part vill justera en transaktion som redan finns registrerad i blockkedjan måste den kontrollera 51 % av nätverkets datorkraft. Detta brukar kallas en ”51 %-attack”. Dock gör kostnaden på nästan 2 miljoner dollar per timme per december 2024 att en sådan attack är väldigt osannolik.  

Även en nationalstat skulle ha svårt att underminera Bitcoin. Forskare genomförde ett tankeexperiment för att undersöka hur ett land skulle kunna angripa nätverket genom att bygga sina egna ASIC-riggar (Application Specific Integrated Circuit) för mining. Deras resultat, som publicerades i februari 2024, visade att det skulle vara ekonomiskt ogenomförbart. Forskarna uppskattade att det skulle kosta mer än 20 miljarder dollar att tillverka tillräckligt många riggar (om det fanns tillräckligt med chips), baserat på 40 miljoner enheter till 500 dollar styck. Dessutom skulle attacken kosta nästan 8 miljoner dollar per timme på grund av den mängd datorkraft som de nya riggarna skulle tillföra nätverket.  

Knapphet av Bitcoin

En av Bitcoins viktigaste egenskaper är knapphet, till skillnad från fiatvalutor, som centralbanker kan trycka upp hur som helst. Satoshi begränsade det maximala utbudet till 21 miljoner för att göra Bitcoin motståndskraftigt mot inflation, vilket verkar ha fungerat – Bitcoins inflationstakt låg på 1,7 % i december 2024. Per samma datum var 19,79 miljoner btc i cirkulation, vilket utgör 94 % av det totala utbudet.

Satoshi utformade två mekanismer för att bevara denna knapphet. Den första var att droppvis sätta nya mynt i omlopp genom blockbelöningar. Den andra var att minska dessa belöningar med 50 % varje gång protokollet producerar 210 000 block, vilket tar ungefär fyra år. Kryptocommunityt kallar dessa händelser för ”halveringar”, och de är mycket efterlängtade på grund av hur de historiskt sett har påverkat Bitcoins pris. Den första halveringen skedde i november 2012 när Bitcoin var värt cirka 12 dollar och blockbelöningen föll från 50 btc till 25 btc. Halveringen som skedde i april 2024 var den fjärde, medan det sista myntet bör präglas 2140.

Omfattningen av den globala valutamarknaden sätter Bitcoins knapphet i perspektiv. Forskning av CoinShares, som utförts för att förutspå Bitcoins framtida värde baserat på dess användning som betalningsmedel, tyder på att det mest sannolikt kommer att uppnå en marknadsandel på 3,5 % år 2039. Om det stämmer skulle det innebära en anmärkningsvärd utveckling på relativt kort tid och ha en motsvarande påverkan på Bitcoins pris. Men fiatvalutor skulle fortfarande dominera med en avsevärd marginal. 

Bitcoin ger förtroende

Guld har spelat en viktig roll i det globala finansiella systemet, kanske framför allt när länder som USA och Storbritannien knöt värdet på sin valuta till guldet. Denna mekanism kallas guldmyntfoten. Den gula metallen har också traditionellt fungerat som en värdebevarare som investerare håller under perioder av marknadsfluktuationer orsakade av geopolitisk osäkerhet eller ekonomisk instabilitet, eftersom den tenderar att behålla sin köpkraft.

Bitcoins knapphet har lett till jämförelser med guld och gett bränsle åt berättelsen om det digitala guldet, eftersom dessa två tillgångar delar flera egenskaper:   

• Hållbarhet: Bitcoin-nätverket har en drifttid (det har varit online utan avbrott) på 99,98 % sedan Satoshi utvann det första blocket.

• Delbarhet: Bitcoins minsta valör är en satoshi, värd en hundramiljonsdel av en Bitcoin.

• Bärbarhet: Bitcoin är lätta att bära med sig eftersom de förvaras i en digital plånbok.

När det gäller delbarhet och bärbarhet kan man till och med hävda att Bitcoin är en mer effektiv värdebevarare än guld.

Värdebevarare fungerar också som ett skydd mot inflation, både för investerare och privatpersoner. Det är ingen slump att inflationen i Nigeria, som rankas som nummer två i senaste Bitcoin-adoptionsindex som publicerades av Chainalysis, har legat runt 30 % under större delen av 2024. Andra länder som har upplevt ökad inflation, inklusive Turkiet, Argentina och Venezuela, återfanns i topp 20.

Slutligen erbjuder Bitcoin en aldrig tidigare skådad grad av transparens jämfört med de traditionella finansinstituten. Blockkedjan är offentligt synlig, vilket innebär att vem som helst kan se hela huvudboken. Utforskare som Blockchain.com visar realtids-transaktioner och ett register över de senaste blocken som lagts till i kedjan. Blockkedjan ger också en verifieringskedja. Om det skulle hackas kan utredarna till exempel spåra hur mynten rör sig mellan plånböckerna, även om de inte direkt kan identifiera förövaren på grund av Bitcoins pseudoanonymitet, en annan unik egenskap.

Sammanfattningsvis

Bitcoin är motståndskraftigt av flera skäl.

För det första är den decentraliserad. Flera noder runt om i världen driver blockkedjans programvara. Bitcoin förlitar sig på en Proof of Work-konsensusmekanism för att validera transaktioner, vilket innebär att miners förbrukar stora mängder datorkraft för att lösa komplexa ekvationer. Kostnaden för denna kraft gör det oöverkomligt att hacka nätverket.

Bitcoin har även ett knappt utbud. Satoshi begränsade den totala tillgången till 21 miljoner och utformade två mekanismer, blockbelöningar och regelbundna ”halveringar”, för att bevara denna knapphet.

Förtroende är inbyggt i Bitcoin. Investerare och medborgare betraktar Bitcoin som en värdebevarare, med tanke på dess likheter med guld, medan blockkedjan ger oöverträffad transparens så att vem som helst kan se ett register över varje transaktion.