Bitcoin: Är taket på 21 miljoner hotat?

I december 2024 publicerade kapitalförvaltaren BlackRock en tre minuter lång video som förklarar hur Bitcoin fungerar. Även om videon i sig inte var särskilt uppseendeväckande, innehöll den en kontroversiell ansvarsfriskrivning – ”det finns inga garantier för att Bitcoins maximala utbud på 21 miljoner inte kommer att förändras.” Detta uttalande återupplivade en het debatt inom kryptosfären om Bitcoins knapphet – trots att det sannolikt inte var BlackRocks avsikt.

Är Bitcoins maxgräns inprogrammerad i koden?

Satoshi Nakamoto, Bitcoins pseudonyma grundare, nämnde aldrig uttryckligen det fasta utbudstaket i källkoden – alltså instruktionerna för hur protokollet fungerar (andra viktiga delar inkluderar konsensusmekanismen och antalet transaktioner som registreras per block). Det är i stället en konsekvens av systemet med så kallade ”halveringar”.

Miners får blockbelöningar i form av Bitcoin som ersättning för sitt deltagande i Proof of Work-konsensusmekanismen. Det är också det enda sättet som nya Bitcoin kommer i omlopp. Dessa belöningar halveras var 210 000:e block, vilket sker ungefär vart fjärde år. Den sista Bitcoin förväntas brytas år 2140 – även om avrundningsfel innebär att det totala utbudet blir något mindre än 21 miljoner (cirka 20 999 999,9769).

Satoshi satte den ursprungliga blockbelöningen till 50 BTC, vilket betyder att över 10 miljoner BTC skapades innan den första halveringen skedde 2012 (210 000 block x 50 BTC = 10,5 miljoner BTC). Som tabellen nedan visar kommer 99 % av utbudet att vara i cirkulation vid den sjätte halveringen, som bör ske omkring 2032. Enligt denna beräkning kommer blockbelöningen att ha minskat till en bråkdel av en Satoshi (en hundramiljontedel av en Bitcoin) år 2140.

Kan Bitcoins utbudsgräns komma att ändras?

Teoretiskt sett, ja – men det skulle kräva att flera saker sker.

För det första måste utvecklare lämna in ett  Bitcoin Improvement Proposal (BIP). Med tanke på den kontrovers en sådan förändring skulle orsaka, skulle det sannolikt utlösa en het debatt inom communityt. BIP-förslaget skulle dessutom behöva genomgå noggranna tester och granskning. Om det skulle godkännas måste ändringen införas i Bitcoin Core – det program som aktiverar källkoden och som används av nästan 97 % av alla noder (datorerna som lagrar en kopia av blockchain).

Därefter krävs samförstånd bland noderna, och Bitcoins decentraliserade styrningsmodell ställer höga krav för stora förändringar som detta exempel med att ta bort taket. Enligt uppskattningar från Bitnodes i juni 2024 körs Bitcoin-programmet av nästan 22 000 noder. Majoriteten skulle behöva uppgradera till den nya versionen av Bitcoin Core för att ändringen ska få genomslag. Annars kan de helt enkelt ignorera uppdateringen.

Att ändra gränsen skulle också skapa en konflikt för miners, eftersom det skulle kräva en ”hard fork” – en uppdatering som skapar en ny kedja som inte är kompatibel med den gamla. Miners skulle då tvingas välja vilken kedja de vill stödja. Med en ”soft fork” menas däremot en uppdatering som inte påverkar kedjans struktur, vilket gör att den kan fortsätta fungera utan avbrott.

Blockstorlekskriget under 2015–2017 är ett bra exempel på den oro och splittring som en kontroversiell uppdatering kan orsaka. När Bitcoin började växa blev blockens begränsade datakapacitet ett hinder som gjorde transaktioner långsamma och dyra. Communityt splittrades: vissa ville bevara den lilla blockstorleken för att skydda säkerhet och decentralisering, medan större aktörer ville öka storleken för att skala nätverket. Efter vad många kallar Bitcoins första inbördeskrig skapade en hard fork Bitcoin Cash (med större block), och en soft fork ändrade sättet på vilket den ursprungliga kedjan lagrade data på blocken (”Segregated Witness”-uppdateringen). Som jämförelse har Bitcoin Cash ett marknadsvärde på 6,5 miljarder dollar per februari 2025, medan Bitcoin är värt  strax under 2 biljoner dollar.

Denna händelse påminner om att intressenter i Bitcoin-nätverket – inklusive enskilda innehavare – kan påverka när det gäller beslut om konsensus. Dessutom verkar de ekonomiska incitamenten motverka alla förändringar av utbudsgränsen. Att höja taket skulle leda till inflation och skada Bitcoins knapphet – en av de främsta drivkrafterna bakom dess värde. Även om miners potentiellt skulle tjäna på ett ökat utbud, skulle de i slutändan förlora – eftersom Bitcoins pris i fiat skulle sjunka, samtidigt som deras verksamhet kräver stora fiatkostnader. Forskning visar att miners investerade 3,6 miljarder dollar i fastigheter, maskiner och utrustning under 2024, medan de 175 terawatt-timmar energi de förbrukar årligen kostar nästan 9 miljarder dollar – baserat på ett genomsnittligt (och relativt lågt) elpris på 0,05 dollar per kilowattimme. 

Vad händer med förlorade Bitcoin?

Nästan 20 miljoner Bitcoin har skapats, men det betyder inte att alla finns i omlopp. Baserat på wallet-inaktivitet som mått uppskattar kryptoplattformen River Financial att nästan 1,6 miljoner Bitcoin (till ett värde av över 1,5 miljarder dollar per februari 2025) i praktiken har tagits ur cirkulation, på grund av att innehavarna hanterat sin förvaring fel. Till exempel: om du tappar bort dina privata nycklar – en rad slumpmässiga bokstäver och siffror som fungerar som ett kryptolösenord – förlorar du tillgången till din wallet. ”Inte dina nycklar, inte dina mynt”, som man brukar säga. De flesta förlorade Bitcoin finns i wallets som har varit inaktiva i över tio år.

Värt att nämna är att den här siffran inte inkluderar Satoshis Bitcoin. Grundaren har nära en miljon Bitcoin, som tjänades in genom att bryta tidiga block, fördelade på ungefär 20 000 wallets. De har inte rörts sedan Satoshi uppenbarligen slutade bryta Bitcoin 2010 – även om en av plånböckerna tog emot 27 Bitcoin (till ett värde av drygt 1,2 miljoner dollar vid tillfället) i januari 2024.

Baserat på dessa siffror ligger det faktiska utbudstaket snarare runt 18,5 miljoner.

I ett välkänt fall förlorade den walesiske datateknikern James Howells omkring 8 000 Bitcoin (värda nästan 800 miljoner dollar per februari 2025), som han hade fått som blockbelöningar, när hans dåvarande partner slängde hårddisken där hans privata nyckel var lagrad – år 2013. Howells har tillbringat över ett decennium med att försöka övertyga Newports kommun att låta honom genomsöka platsen, och har till och med erbjudit dem att behålla 25 % av fyndets värde. Media rapporterar att han överväger att köpa platsen efter att kommunen meddelat att den kommer att stängas inom de närmaste två åren.

Det är osannolikt att ens kvantdatorer – som har potential att lösa problem dagens mest kraftfulla datorer har svårt med – kommer att kunna återställa förlorade Bitcoin. Det har uttryckts oro för att dessa superdatorer i framtiden skulle kunna räkna ut en användares privata nyckel utifrån den publika nyckeln – alltså den wallet-adress som delas med avsändare. Men som Christopher Bendiksen, Bitcoin Research Lead på CoinShares, nyligen skrev: detta hot är varken överhängande eller särskilt problematiskt. Det finns flera sätt att hantera detta, till exempel genom att dölja publika nycklar bakom en hash (skapad med en kryptografisk teknik som omvandlar nyckeln till en sträng med fast längd bestående av siffror och bokstäver), samt att införa en soft fork som introducerar ett nytt adressformat som är säkert mot kvantdatorer.

Är ett enhetsbyte mer sannolikt?

Att flytta ett decimaltecken är en betydligt mer realistisk åtgärd än att höja Bitcoins utbudstak. I slutet av 2024 lämnade John Carvalho, vd för mjukvaruföretaget Synonym, in ett BIP-förslag om att ändra Bitcoins måttenhet. Istället för att 1 Bitcoin ska motsvara 100 miljoner satoshi, föreslog han att 1 Bitcoin istället ska vara lika med 1 satoshi. Det skulle innebära att om du spenderar 250 dollar, får du 255 000 Bitcoin istället för 0,002550025 BTC (per februari 2025).

Här är Carvalhos motivering:

Genom att omdefiniera den minsta enheten som ”en Bitcoin” anpassar vi användarens uppfattning till hur protokollet faktiskt fungerar. Det minskar den mentala belastningen, gör att användare ser Bitcoin som diskreta enheter, och slutligen förbättrar förståelsen och användarupplevelsen.

Tidigare BIP-förslag har presenterat liknande idéer.

Att ändra måttenheten skulle hjälpa till att motverka så kallad unit bias – ett begrepp inom beteendefinans som syftar på att människor föredrar att köpa en hel enhet av något, oavsett dess faktiska värde eller storlek. I kryptosammanhang innebär det att många tvekar att köpa Bitcoin på grund av det höga priset (96 138 dollar per februari 2025), vilket i sin tur kan hämma adoptionen.

Ett sätt att hantera detta är att köpa börshandlade produkter (ETP:er) som följer Bitcoin-priset och handlas på vanliga börser, vilket gör att man slipper köpa direkt från oreglerade eller bristfälligt reglerade kryptobörser. ETP:er säljs i andelar, vilket innebär att du till exempel kan köpa en andel för 30 dollar – något som ofta känns mer tillfredsställande än att ta emot 0,000304632 BTC (per februari 2025). Att slippa tänka i decimaler gör också transaktioner lättare att förstå. 

Sammanfattningsvis: En enhetsändring mer trolig än förändrat utbud

För att sammanfatta: även om Bitcoins fasta utbud teoretiskt sett skulle kunna ändras, gör styrningsmodellen och incitamenten som Satoshi byggde in i protokollet detta mycket osannolikt. Även om koncentrationen av Bitcoin hos vissa ETF-emittenter eller företag skulle kunna ses som ett hot mot konsensus, kan de underliggande andelsägarna alltid sälja och välja att stödja den kedja de anser vara legitim. Om något är det faktiska utbudet i omlopp ännu lägre, med tanke på alla förlorade mynt på grund av felförvaring och Satoshis orörda innehav. Däremot finns det ett argument för att införa en ny måttenhet för att motverka unit bias och kringgå uppfattningen om Bitcoins begränsade tillgång.