5 min readÄnda sedan EU ratificerade dess banbrytande regelverk Markets in Crypto-Asset Regulation (MiCA) tidigare i år har globala lagstiftare och tillsynsmyndigheter skiftat fokus mot utgivning av och handel med kryptotillgångar. MiCA träder i kraft 2024 och dess antagande har fungerat som en katalysator som lett till diskussioner om nödvändigheten av och metoder för att reglera kryptotillgångar som en framväxande tillgångsklass.
På den internationella arenan framträder en tydlig skillnad mellan regleringen av finansiella instrument på blockkedje- eller andra distribuerade ledger-teknologier (DLT) och stablecoins. Trots att de använder samma teknik för att genomföra transaktioner och föra register, skiljer de sig avsevärt åt när det gäller infrastruktur, riskprofiler och värderingsmetoder. Arbetet med att differentiera och upprätta parallella regelverk fortskrider i varierande takt genom lagstiftning eller rättsliga kanaler, beroende på jurisdiktionens egenskaper.
Här sammanfattar vi den aktuella situationen i tre viktiga ekonomier: USA, Storbritannien och EU. Bland dessa ekonomier är det bara EU som har infört primärlagstiftning för att fastställa krav för emittenter, börser, mäklare och mellanhänder. Nedan följer ytterligare information om EU:s pågående arbete med att utveckla sekundära tekniska standarder (nivå 2) och riktlinjer till stöd för genomförandet av MiCA.
EU – Genomförandet av MiCA
EU antog i juni 2023 MiCA-förordningen (Markets in Crypto-Assets Regulation), som fastställer regler för utfärdande, erbjudande och tillhandahållande av förmedling av kryptotillgångar.
Så vad kommer då att regleras under MiCA? MiCA definierar kryptotillgångar som den digitala representationen av ett värde eller en rättighet, vilken kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av till exempel digital huvudboksteknik (DLT). MiCA skiljer mellan tre typer av kryptotillgångar:
Utility tokens: kryptotillgångar som är avsedda att ge digital tillgång till en vara eller en tjänst, tillgängliga på DLT, och som endast accepteras av utgivaren av dessa tokens (t.ex. en aktie i ett företag).
Tillgångsrefererade tokens: kryptotillgångar som syftar till att upprätthålla ett stabilt värde genom att referera till en eller flera valutor som är lagliga betalningsmedel, råvaror, andra kryptotillgångar eller en kombination av dessa tillgångar.
E-pengar: kryptotillgångar som används för att betala en vara eller en tjänst.
MiCA:s användningsområde exkluderar – för att undvika överlappning med andra EU-regleringar – finansiella instrument som definieras genom hänvisning till MiFID, insättningar och strukturerade insättningar samt e-pengar. Syftet med MiCA är att komplettera det befintliga EU-regelverket genom att fylla luckan i kryptotillgångar som för närvarande är oreglerade. MiCA tar därmed vid där nuvarande EU-regler (såsom prospektförordningen, MiFID eller AIFMD) slutar.
Planen är att MiCA ska börja tillämpas i år, men flera delegerade akter och riktlinjer måste slutföras av EU-institutionerna innan dess. Viktiga steg i slutförandet av regelverket är två genomförandefaser och utvecklingen av tekniska standarder och riktlinjer av enheter som Europeiska bankmyndigheten (EBA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA).
Fas 1, som träder i kraft den 30 juni 2024, riktar sig till utgivare av specifika stablecoins, medan fas 2, som inleds den 30 december 2024, omfattar andra kryptotillgångar och tjänster inom EU. MiCA erkänner övergången från befintliga nationella system och beviljar en övergångsperiod för leverantörer av kryptotjänster (så kallade CASP:er) som auktoriserats av medlemsstaterna före den 30 december 2024.
Dessutom innehåller ESMA:s regelverkspaket, inklusive tekniska standarder för tillsyn (RTS) och tekniska standarder för genomförande (ITS), detaljerade riktlinjer för olika aspekter av regleringen av kryptotillgångar. EU:s antagande av FATF:s ”reseregel” för krypto och inrättandet av en DLT-pilotregim understryker dessutom dess åtagande att främja ett robust regelverk som bidrar till kryptotillgångarnas ansvarsfulla tillväxt och integrering på finansmarknaderna.
USA – Balans mellan tillämpning och lagstiftning
Trots flera försök att anta lagstiftning som reglerar stablecoins i USA har ingen fått tillräcklig förankring i kongressen. Ett resultat av avsaknaden av federal lagstiftning specifikt för kryptotillgångar är att Securities and Exchange Commission (SEC) och Commodity Futures Trading Commission (CFTC) tillämpar befintliga värdepappers- och derivatlagar. Detta tillvägagångssätt har varit kontroversiellt och lett till rättsliga förfaranden som ifrågasätter om specifika kryptotillgångar kvalificerar sig som värdepapper – vilket SEC hävdar. Dessa fall är fortfarande olösta och det kommer troligen att ta tid för rättspraxis att ge slutgiltig vägledning om behandlingen av nya kryptotillgångar.
Under tiden syftar de senaste lagstiftningsinsatserna från House Committee on Financial Services, såsom Clarity for Payment Stablecoins Act, till att ta itu med stablecoin-handel. Det partiöverskridande stödet för sådana lagförslag är dock fortfarande osäkert, vilket återspeglar tidigare regleringssträvanden utan konsensus.
Storbritannien – Förbättrad reglering och tillsyn
Efter samråd 2022 och 2023 om reglering av stablecoin och kryptotillgångar avslöjade HM Treasury sina regleringsintentioner. Finansdepartementets svar innehåller planer för att reglera fiat-backade stablecoins och implementering av Financial Market Infrastructure Special Administration Regime (FMI SAR) för systemviktiga emittenter av digitala avvecklingstillgångar (DSA) och tillhörande tjänsteleverantörer. Sekundär lagstiftning som rör utgivning av stablecoins, börsbaserad handel och förvaring förväntas i början av 2024, och ytterligare regelverk för andra kryptotillgångar och tjänster förväntas senare under året.
Dessutom ger Financial Securities and Markets Act 2023 (FSMA 2023) ett rättsligt ramverk efter brexit, vilket ger HM Treasury och finansiella tillsynsmyndigheter befogenhet att se över den brittiska finanslagstiftningen. Bestämmelserna i FSMA 2023 syftar till att definiera kryptotillgångar, reglera emittenter av digitala avvecklingstillgångar och fastställa nya krav, vilket underlättar utvecklingen av regulatoriska sandlådor och initiativ som ”kryptoreseregeln”.
Vad betyder detta för börshandlade kryptoprodukter (ETP:er)?
Börshandlade produkter (ETP:er) för kryptovalutor, oavsett om de finns i EU eller i USA, verkar inom ramen för befintliga värdepapperslagar snarare än att direkt påverkas av specialiserade kryptofokuserade regleringar som EU:s MiCA.
Dessa produkter strukturerade som investeringsfonder (ETF:er) i USA, börshandlade skuldebrev (ETN:er) eller börshandlade råvaror (ETC:er) i EU, faller under tillsyn av traditionella värdepapperstillsynsmyndigheter som ESMA i EU och Securities and Exchange Commission (SEC) i USA.