Intervju – Lily Liu, Solana

”Solana strävar efter att bygga det bästa ekosystemet för kapital”

Zug, Schweiz. Staden, som har cirka 30 000 invånare och är omgiven av berg, var en gång i tiden jordbruksmark innan industrialiseringen tog fart på 1800-talet. Idag är området känt för att husera många storföretags huvudkontor. Till exempel har Siemens Smart Infrastructure sitt säte här, bara åtta minuter från Johnson & Johnson AG:s kontor, som i sin tur ligger nära Landis+Gyr-Strasse. Stadens attraktionskraft går inte att ta miste på. Här får medarbetarna ta del av en idealisk miljö för familjeliv: vandringsmöjligheter några minuter bort, lättillgänglig skidåkning samt en sjö som erbjuder en lugn tillflyktsort under lunchrasterna.

Vissa blir dock förvånade när de får reda på att Zug också är något av en centralort för kryptorelaterade stiftelser – en bransch som många fortfarande betraktas som prålig. Ändå var det här som Ethereum Foundation etablerade sin bas 2014, följt av motsvarigheter som Tezos, Parity (enheten bakom Polkadot-nätverket) och Taurus. Bland de framstående namnen som utgör Crypto Valley Association sticker Solana Foundation ut – tack vare framgången med sin blockchain och token, som har varit bland de mest använda de senaste månaderna. Så naturligtvis var det i Zug som vi hälsades välkomna av Solanas ordförande, Lily Liu.

Hon anlände till mötesrummet på vårt inbjudande hotell mellan två tätt inbokade möten. Medan vår videograf Brice avslutade ljussättningen ägnade vi en stund åt att diskutera hennes privatliv i Zug. ”Lugnt”, säger hon när hon beskriver platsen. Ett passande adjektiv för en stad som helt klart omfamnar det.

Vid tidpunkten för intervjun stod Los Angeles i lågor – en ”hjärtesorg” menar Lily, som är född i Kalifornien. Dagen innan hade hon skrivit ett inlägg på X: ”Det är upprörande och hjärtskärande att se halva LA utplånas på grund av inkompetens – trots delstatens oöverträffade rikedom och resurser.” Frustrationen gick dock snabbt över när hon började tala om Solana, det nätverk som hon outtröttligt marknadsför med en övertygelse om att det har potential att bli en grundbult i finansvärlden. Denna intervju har redigerats för att bli längre och tydligare.

CoinShares: Kan du förklara varför du vågade dig in i Solana?

Lily Liu: Jag började med Bitcoin, börs och mining, vilket utvecklades till Earn.com som jag sålde till Coinbase 2018. Sedan tillbringade jag ett par år som rådgivare och investerare; jag engagerade mig i flera olika grejer. Och 2021 började jag använda Solana DeFi. Du vet, då och då kollar man helt enkelt in vad som är nytt, vad som händer (...) Vi har den bredare, idealistiska rörelsen som Bitcoin tidigare introducerade – nämligen idén om att kryptografi ger dig frihet i en digital värld – och vi har den större idén. Det här handlar inte bara om sunda pengar eller om att bevara värde, eller hur? Naturligtvis är det väldigt viktigt och Bitcoin gör ett fenomenalt jobb med det. Men i slutändan finns det bara två uppmaningar när det kommer till Bitcoin: nummer ett: köp, nummer två: gör ingenting. Men vad händer med den efterföljande visionen om att bygga, utforma och sprida dessa internetkapitalmarknader? Man behöver ett par funktioner: community och teknik. Man måste ha inbyggda smart contracts och ett kulturellt inslag för att bygga upp utvecklar-communityt, eftersom öppen källkod utan en community med utvecklare och byggare inte är så mycket värt, eller hur? Det är det verkliga värdet av öppen källkod. Så när jag tittade runt kom jag fram till att Solana antagligen var den som kunde leverera på det. Det var 2021.

Kan du berätta varför Solana uppfanns från första början?

Anatoly Yakovenko kom på den här idén runt 2017, 2018. Då var ICO-boomen¹ i full gång. Det fanns en enorm spekulationsiver, men bakom all spekulation finns det ju alltid en primitiv känsla av något som kan bli mycket kraftfullt i framtiden. Det började ursprungligen i december 2017 med CryptoKitties², applikationen som i princip överbelastade Ethereum. Det blev rätt uppenbart för nästan alla att det skulle krävas en hel del arbete för att skala upp och leva upp till de enorma ambitionerna inom detta område. Så under 2017 och 2018 föreslog ett antal personer olika arkitekturer för att i ett slags decentraliserat nätverk i god tro kunna tillhandahålla högre prestanda för att hantera den förväntade efterfrågan på blockutrymme. Det som från början var unikt med Solana – och som många ansåg vara radikalt – var att man inte direkt övergick till någon form av sharding och Layer-2-lösningar, utan istället fokuserade allt på att skapa en parallelliserad, synkron exekveringsmiljö. Det har på den tekniska sidan pågått oändliga diskussioner. Verkligen oändliga. Men jag tror att ett av de tidiga perspektiv som fortfarande är ganska emblematiskt för det som gör Solana speciellt är att man alltid har haft uppfattningen att denna teknologi ska stödja produkter som är tio gånger mer användbara för människor. När jag tittar på andra ekosystem har det blivit tydligt för mig att det faktiskt finns många som fortfarande är fast i att bygga infrastruktur – för infrastruktur, applikationer och produkter – där användarna kommer lite som en eftertanke.

Solana får fortfarande en del kritik av personer som hävdar att nätverket är centraliserat. Hur lyckas ni förbättra de olika avvägningar som har gjorts?

Jag tycker att den kritiken numera helt enkelt inte stämmer faktamässigt. Jag fick höra den under 2020 och 2021, och självklart var den relevant under det första året efter mainnet-lanseringen. Jag tror att varje blockchain går igenom de tidiga faserna med att bygga upp ett validatornätverk under de första 12 månaderna efter lanseringen. Nu har vi nått så många olika grader av framsteg och mognad på nätverksnivå. Jag tror att det finns många som vill tro att Solana fortfarande är väldigt centraliserat, och de upprepar bokstavligen ett narrativ från 2020. Men om man faktiskt tittar på fakta så stämmer det inte.

Vilka mätvärden gör det decentraliserat?

Vi tänkte över nätverkets decentralisering utifrån flera olika faktorer: idag har nätverket cirka 2 000 nodes utspridda över hela världen, och vi tittar inte enbart på antalet nodes. Vi håller även koll på Nakamoto-koefficienten, alltså hur många validatorer som kontrollerar 33 % av stake, vilket vi kan kalla superminoriteten. Vi tittar på ASN³-diversifiering. Man vill säkerställa att om man har 100 nodes så körs inte 50 av dem av Hetzner och de andra 50 av AWS. Man behöver också geografisk diversifiering. Det handlar inte bara om nodes som drivs av molnleverantörer, utan även de som körs självständigt på fysiska servrar. Det är sådana saker som verkligen betyder något. Det är därför jag anser att kritiken om att Solana är centraliserat bygger på information som är fyra år gammal, och dessutom ofta framförs av personer som i stort sett inte har varit aktiva i Solana-ekosystemet under de senaste fyra åren.

Hur konkurrerar Solana mot andra blockchains när det gäller teknik?

Det finns inga andra blockchains som har såväl prestanda som community och en färdplan för att förbättra nätverket avsevärt över tid. Att förbättra nätverket handlar inte bara om TPS (transaktioner per sekund) – även om antalet nodes är en övergripande indikator som spelar roll så berättar det inte hela historien, eller hur? Det sätt som vi har tittat på mätvärden hittills i branschen är att vi fokuserar på ett par saker: antalet nodes och TVL. De är en del av berättelsen, men de utelämnar faktiskt en hel del om hur man egentligen bygger en robust industri. Till att börja med är konkurrens toppen. Det är det som gör alla bättre. Vi strävar efter att bygga den bästa infrastrukturen – det bästa ekosystemet för kapital. När vi ser oss omkring ser vi några av de innovationer som andra människor har kunnat utveckla och hur vi faktiskt kan förbättra Solana, antingen själva kedjan eller verktyget ovanpå den för att förbättra upplevelsen för validatorer, utvecklare och alla som använder kapital. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat. I slutet av året blev vi ju nummer ett när det gäller att fånga upp verkligt ekonomiskt värde – i applikationsintäkter – och även det snabbast växande ekosystemet för utvecklare. Dessa är alla väldigt positiva mätvärden. Vi är lyckligt lottade att det finns stor efterfrågan på vårt blockutrymme, vilket är anledningen till att vi har gjort enorma investeringar i exempelvis Firedancer, vår andra kärnklient, i Anza (ett mjukvaruutvecklingsföretag) samt i introduktionen av Agave (en validator-klient).

Kan du berätta hur Firedancer kommer att förbättra nätverket?

En stor grej kommer att ske 2025: integrationen av både Firedancer och Agave i mainnet. En stor utmaning för vårt nätverk. I en ren Firedancer-miljö har de (utvecklarna) lyckats nå en miljon TPS med cirka 100 nodes igång. Det är rätt coolt. Så vitt jag vet finns det just nu inga andra aktiva blockchain-klienter som kan leverera en sådan prestanda. Men att köra mainnet och integrera Agave samt Firedancer medför en betydande extra arbetsinsats, så jag vet inte om 2025 kommer att reflektera den prestandan.

”Några av de allra smartaste institutionerna ser potentialen hos Solana”

Privata institutioner är på väg in i Solana: BlackRock, Securitize, Société Générale ... Vad säger det om Solana?

Om vi går tillbaka till den ursprungliga versionen av den blockchain som Bitcoin gav oss, så har vi idén om en globalt tillgänglig finansiell infrastruktur – där man kan nå någon slags finansiell infrastruktur om man har tillgång till internet. Jämfört med idag, när alla våra finansiella system är baserade på analog teknik som använts långt innan internet. Den potentiella omfattningen av internetbaserade kapitalmarknader är per definition bredare än hur vi idag definierar den: fiatpengar, penningmarknadsfonder, värdepappersinstrument … Vad som har framhävts under minst tio år är möjligheten att emittera dessa tillgångar på en blockchain. Och om det dessutom är någon form av offentlig blockchain, så har du potentiellt tillgång till likviditeten hos fem miljarder människor. Fem miljarder konsumenter. Detta är på sätt och vis den stora visionen. Och därför tycker jag att det är fantastiskt att några av de bästa, smartaste och mest respekterade institutionerna ser den potentialen och betraktar detta som ett komplement till deras verksamhet.

Jag minns att jag såg en demonstration av Solana Pay under en konferens i Frankrike. Vilken roll tror du att Solana kommer att ha som betalningssystem?

Om man tittar på ekonomi så finns det ingen ekonomi som bara är ren spekulation. I slutändan vill människor använda pengar. De vill betala. De vill spara och de vill investera. Och en av fördelarna med digital finans, öppen finans och programmerbara pengar är möjligheten att slå samman olika funktioner. I den traditionella världen har vi ofta separata tjänster – jag minns att jag i USA använde Venmo för betalningar, Wells Fargo för sparande och Charles Schwab som investeringsmäklare. Det var tre helt skilda upplevelser med tydliga barriärer mellan dem. Förresten är det faktiskt ganska svårt att flytta pengar mellan dem. Om du istället använder en egenförvaltad plånbok med stablecoins kan du nämligen hantera betalningar, sparande och investeringar helt sömlöst – eller hur? Det här är några av de nya sätt som konsumenter kan använda pengar på, som jag tycker är unika. Människor vill ha mer integrerade upplevelser. Jag tror att den närmaste motsvarigheten förmodligen är superapparna i Asien, som WeChat och Grab. De är faktiskt något som den västerländska tech-världen ser på med avund. Solana Pay, som utvecklades för runt tre år sedan, var en av de första lösningarna som gjorde det möjligt för handlare att ta emot betalningar genom kryptoinfrastruktur. Det är en del av vårt bredare synsätt på varför kryptovalutor är viktiga för betalningar. Jag är spänd på vad vi kan göra inom stablecoins, betalningar och programmerbara betalningar. Vi kallar det PayFi – en bredare kategori som inte bara handlar om betalningar för handlare, utan om en integrerad upplevelse där betalningar, sparande och investeringar hänger ihop. Stablecoins är snabba, billiga och konstanta: Med 24/7-avräkning slipper man vänta på Swift under amerikanska kontorstider, eller förlita sig på en korrespondentbank där man gör en överföring och sedan får vänta i dagar beroende på vart den ska. Det handlar om att skapa grundläggande byggstenar som möjliggör integrerade fintech-upplevelser. Där vem som helst, var som helst, kan spendera pengar, spara pengar, tjäna pengar och få sitt kapital att växa över tid.

Solana har blivit en nyckelspelare inom DePin-ekosystemet. Hur skulle du förklara den utvecklingen?

Det handlar i grund och botten om samma faktorer som gång på gång har visat sig vara avgörande: en högpresterande teknologi, ett starkt ekosystem av utvecklare och ett tydligt fokus på att skapa användbara produkter. Det tar sig uttryck på många olika sätt. Vi har känt Helium-teamet under en längre tid. Helium var ett av de mest framstående projekten under den förra cykeln (2021–22), och teamet bakom har utvecklat innovativa lösningar i många år. När de flyttade till Solana insåg de att de kunde skapa en bättre produkt genom att fokusera på sin kärnverksamhet, istället för att samtidigt försöka utveckla en egen blockchain. Att bygga en egen blockchain innebär inte bara att utveckla teknologin, utan också att bygga en community, locka utvecklare och så vidare. Det krävs mycket arbete, så det kan finnas bättre sätt att använda teamets tid och resurser. Det var den avvägning som Helium gjorde. Deras token finns på Solana och de utvecklar fantastiska produkter. Det var det första DePin-projektet som flyttade till Solana, och vi kommer alltid att uppskatta Helium för det. När det gäller andra projekt som ansluter sig börjar det ofta med behovet av att ha en token på en blockchain som är både snabb och effektiv. Som ett DePin-projekt vill man ha tusentals nodes för att säkerställa ett robust nätverk, samtidigt som man behöver ett ekosystem av utvecklare och användare. När man beaktar allt detta finns det i dagsläget faktiskt inte särskilt många alternativ.

Tycker du att Solana ska försöka distansera sig från memecoins och plattformar som Pump.fun?

Borde internet ta avstånd från, låt oss säga, Onlyfans? Och först och främst, vem är internet? Vissa människor på internet antingen tar avstånd från eller omfamnar hela spektrumet av olika åsikter – och det är just det som kännetecknar en öppen plattform idag. Det är en daglig, ständig debatt. Som naturligtvis kommer att finnas i alla öppna system. Jag tycker att memecoins är en del av det breda spektrumet av finansiellt innehåll. I ena änden har vi penningmarknadsfonder från några av de mest respekterade institutionerna, och i den andra änden har vi memecoins – något som folk har delade meningar om. Det förväntar jag mig i ett öppet system. Vi som stiftelse har sannerligen ingen kontroll över det. Som ett bredare ekosystem rymmer vi en lång rad olika åsikter, och så kommer det alltid att vara – på samma sätt som det finns en mängd olika åsikter om inlägg på Twitter, Facebook och andra applikationer på internet, som vissa gillar och andra inte.

I en podcast med Laura Shin som värd sa du att Base inte kunde konkurrera med Solana. Håller du fast vid den åsikten?

Ja. Det har alltid varit min grundläggande inställning. Men om man ska nyansera det lite så handlar det om att kärnan i Bitcoin, blockchain och krypto från början har varit att utforska spektrumet av individuellt och gemensamt ägande. Jag har självklart stor respekt för alla som bygger något inom det här ekosystemet. Det är jättesvårt. Bortsett från allt bråk på sociala medier är poängen jag vill göra att en kedja som Base är en Layer 2-lösning. Det är som att jämföra äpplen och päron. I grunden är Base ett företagsägt nätverk, och det är inget fel med det. Det viktiga är att utvecklingen av Base kommer att påverkas starkt av dess intressenter – och jag menar inte detta som kritik, utan bara som ett faktum. Coinbases L2, Base, har en tydlig koppling till ett företag. Det finns inget kontroversiellt med det. Vi pratar om en produkt som jag tycker att de har gjort ett riktigt bra jobb med, men den har en annan typ av intressenter än en mer decentraliserad kedja.

Hur förklarar du att Solana återhämtade sig så starkt efter FTX:s fall?

Sanningen är att det både är en positiv historia och en ganska tråkig historia. Efter kollapsen sjönk SOL-token till 8–9 dollar, och många räknade ut Solana helt. Men inom communityn, både från toppen och botten, förändrades egentligen ingenting – ingen gav upp. Folk byggde när priset var på all-time high, och de fortsatte bygga även vid all-time low. Ja, det var stressigare, känslorna var annorlunda – men ingen lämnade, och ingen hade ens en tanke på att ge upp. Ur det perspektivet kändes allt faktiskt väldigt stabilt, och vi tänkte mest: ”Okej, det är dags att bygga upp igen.” Det är en riktig prövning av både individers och en communitys karaktär. Det var en dramatisk tid, och det säger mycket om karaktären hos så många inom Solana-communityn. Faktum är att många såg det som en spännande möjlighet – en chans att bygga något nytt. Vid varje kris finns det alltid två typer av människor: de som ger upp och de som satsar ännu hårdare.

Kan du berätta mer om vilken roll stiftelsen har inom nätverket?

En stiftelses roll inom krypto är på många sätt unik. Det finns inte riktigt någon annanstans. Den mest klassiska rollen för en stiftelse är att finansiera utvecklingen av allmännyttiga resurser. Det mest kritiska i vårt fall är validator-klienter, för utan dem finns ingen blockchain och inget för utvecklare att bygga på. Det viktigaste vi kan investera i är nätverkets hälsa och verktyg som gör Solana bättre, mer effektivt, snabbare och mer användarvänligt för utvecklare. Det finns också saker vi inte vill göra, till exempel att själva bygga kommersiella produkter i vinstsyfte. Det är inte vår roll, så när det kommer till investeringar i projekt som byggs på Solana föredrar vi alltid att privat kapital står för de investeringarna. Det närmaste jämförelsen är egentligen inte hur företag som Google, Uber eller Facebook byggs, utan snarare hur länder som Singapore eller Förenade Arabemiraten har utvecklats över tid till starka och hållbara ekonomier.

Inflationen kopplad till token-utgivningen är ofta ett diskussionsämne när det gäller Solana. Är det en utmaning när det kommer till att skapa värde för token-innehavare?

Inflationen minskar programmatiskt över tid, och jag tycker att det är en intressant diskussionspunkt. För om vi tittar på de olika delarna inom blockchain-ekonomin finns det tre huvudaktörer: validator-nätverket, applikationsutvecklarna och token-innehavarna. I ett hälsosamt ekosystem vill man att alla tre ska vara starka och ha möjligheter att tjäna pengar här och nu. Men eftersom dessa är integrerade ekonomier måste man ibland göra avvägningar – precis som Solanas nätverksarkitektur från början byggdes utifrån vissa kompromisser. Så ekonomin kanske inte alltid är optimerad i varje ögonblick, men för många investerare som ser krypto som en växande tillgångsklass kan inflationen i sig betraktas som en avkastning (yield), vilket är attraktivt för kapitalplacering. Det finns också ett enormt intresse för liquid staking, där ytterligare ekonomiska möjligheter på validatornivå öppnas upp genom Jito-bundles och MEV – något som gör Solanas ekosystem extra intressant ur ett kapitalmarknadsperspektiv.

Hur ser du på Solanas framtid?

Det har alltid handlat om att bygga, öppen finansiering. Bitcoin har i grunden satsat på att vara en värdebevarare. Så enligt min mening bygger alla andra projekt utanför Bitcoin resten – teknologiplattformar och betalningssystem som möjliggör öppen finans och internetbaserade kapitalmarknader. Det har alltid varit visionen. När jag ser tillbaka på hur långt vi har kommit de senaste fem åren känns det fortfarande som att vi är i ett tidigt skede. Först måste blockchain-nätverket byggas – annars finns det inget för någon att använda eller bygga vidare på. Nu befinner vi oss i nästa fas där vi verkligen kan börja utnyttja vad jag ser som en tredje nätverkseffekt, nämligen att attrahera kapital.

1) ICO: en token-försäljning för att finansiera ett kryptovalutaprojekt

2) Ett spel baserat på samlarföremål

3) ASN: Autonomous System Number, det nummer som identifierar enheternas nätverk.