“Tokenomics är som en lök”: Animoca Brands Mohamed Ezeldin om incitament, ägande och vad som väntar härnäst

Vi lade först märke till Mohamed Ezeldin vid en konferens i Lissabon 2024, där han redde ut komplexiteten i designen av tokenekonomi – ofta förkortat till “tokenomics” i kryptovärlden. Nu är han Head of Tokenomics på Animoca Brands (ett Hongkongbaserat konglomerat med andelar i över 500 företag, däribland Kraken, MetaMask, Ledger och OpenSea), och hjälper portföljbolag att utforma sina tokenlanseringar. Med en bakgrund inom matematik och undervisning bidrar han med en ovanlig tydlighet till en central disciplin inom krypto.

Mohamed Ezeldins intresse för krypto kom inte särskilt tidigt. Han stötte först på Bitcoin 2013, på det halvt slumpmässiga sätt som många gjorde då: genom vänner, forum och internets tidiga fascination för något som lät för märkligt för att vara verkligt. Ett tag förblev det i bakgrunden. Sedan, 2017, skickade en vän något som förändrade allt.
“En vän skickade mig Bitcoins whitepaper. Som matematiker nördade jag ner mig direkt”, förklarar han.

Fascinationen var inte främst finansiell utan strukturell: Bitcoins lösning på det bysantinska generalproblemet – ett sätt för främlingar att enas om sanningen utan en central auktoritet – kändes som ett rent och elegant bevis som blivit verklighet. Det ögonblicket drog in honom, som någon som ville förstå hur ett nätverk kunde koordinera människor i stor skala.

Som nästan alla som kom in i branschen under den perioden krockade dock nyfikenheten snabbt med frenesi under ICO-cykeln.
“Jag upptäckte väldigt snabbt ICO:er, glömde bort fundamenta och blev lite galen.”

Han säger det rakt ut, utan stolthet eller skam. På den tiden var ICO:er branschens övergångsrit: en period då narrativet rörde sig snabbare än verkligheten och tokens behandlades mindre som delar av en ekonomi och mer som lottsedlar. Dussintals startups tog in mellan 40 och 260 miljoner dollar, och vissa användare tjänade stora pengar genom att satsa på rätt projekt. Andra såg aldrig någon avkastning.

För Mohamed var det också lärorikt. När manin väl lagt sig är det alltid samma sak som återstår: incitament. Det är där tokenomics kommer in. Frågar man honom vad tokenomics är börjar han på den mest grundläggande nivån: utbud och efterfrågan. Men det finns mer.

“Ett annat sätt att tänka på det är att se det som en lök… lagren som finns där.”

En tokenekonomi kan börja med emissionsscheman, likviditet och prismekanismer. Men det är bara det yttersta lagret. Inuti finns människorna som får systemet att fungera:
“innehavare, byggare, användare, handlare, likviditetsleverantörer och styrningsdeltagare – alla med sina egna incitament, tidshorisonter och brytpunkter”.

Tokenomics är, enligt honom, arbetet med att designa ett spel där “dessa roller kan samexistera tillräckligt länge för att nätverket ska kunna växa”.

Att göra finansiell utbildning till en prioritet

Det perspektivet är en del av varför han passar naturligt på Animoca Brands. Företaget beskrivs ofta som en tung aktör inom venture capital, men Mohamed beskriver det snarare som ett operativt ekosystem.

“Animoca Brands är i grunden en ekosystembyggare.”

Ja, de investerar – men de ger också råd, strukturerar och bygger. Tokenomics, market making, strategi, marknadsföring: målet är inte bara att välja vinnare, utan att hjälpa till att skapa förutsättningarna för att nätverk ska överleva.

Det perspektiv Animoca tillämpar handlar om digitala äganderätter: idén att ägande kan vara inbyggt i internet, överförbart som standard och programmerbart på ett sätt som traditionella system inte kan matcha. Som Animoca Brands grundare Yat Siu en gång sa till CNBC är målet:

“ett gemensamt nätverk som ger användare digitala äganderätter och skapare eget kapital”.

Mohameds uppgift är att översätta den övertygelsen till fungerande ekonomier.

Hans mål är utbildning – särskilt finansiell utbildning – eftersom användare annars inte förstår vad det innebär att “äga” en token, en tillgång eller en del av digital kultur.

“Många människor förstår inte vad det innebär att äga något”, tillägger han.

Han ser ägande som den kulturella bron in i Web3:

“Vår data är en av de saker som ständigt används mot oss, och stora företag tjänar pengar på den. För mig kommer utbildning kring finansiell förståelse och ägande att bana väg för bättre användare och bättre communitymedlemmar i ekosystemet.”

Om människor förstår det kan on-chain-ekosystem bli större och värdeflöden mindre extraktiva, menar han.

“Jag ser allt bli tokeniserat och flyttas on-chain”, fortsätter han.

Och Mohamed är inte rädd för att uttrycka starka övertygelser:

“Detta är inte finansiell rådgivning (redaktörens anmärkning: vi betonar detta med tanke på vad som följer), men var inte rädd för att investera i en token som har fallit 99 %. Anledningen till att jag säger det är att många tokens som lanserades för två eller tre år sedan gjorde det i en tid då tokenomics fortfarande var i ett mycket tidigt skede. De lanserades mitt i mycket hype, var övervärderade och föll sedan kraftigt. Men om teamet fortfarande bygger kan det finnas mer avkastning – baserat på produkten som byggs och dess produkt–marknad-passning.”

Det kommer från någon som villigt erkänner att “majoriteten av [hans] portfölj är i krypto, på gott och ont”.

“Om du vill tjäna pengar snabbt är du inte en investerare, du är en trader. Jag tycker att det är mycket viktigt att skilja mellan de två. Om det handlar om ett, två år eller längre, då är investering rätt term”, avslutar han.