5 min läsningVid Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) lyckades ALICE-experimentet (A Large Ion Collider Experiment) nyligen med något som alkemister drömt om i århundraden: nämligen att förvandla bly till guld. Samtidigt har tre forskare knutna till Marathon Fusion, en energi-startup i San Francisco, hittat en ny och skalbar metod för att omvandla kvicksilver till gediget guld med hjälp av kärnfusion. Det är en poetisk milstolpe. En påminnelse om att mänskligheten – med tillräckligt mycket briljans, kapital och tid – kan tänja på naturens regler.
Men i finansvärlden spelar det ingen roll hur många superdatorer du bygger eller hur många biljoner du kastar på problemet – det finns en monetär innovation som inte kan återskapas: Bitcoin. Det är inte en teori. Det är inte ett löfte. Det är en kod som är oföränderlig, granskningsbar och har ett fastställt tak. I Russell Napiers anda är det den första tillgången som undkommit finanspolitisk repression.
Så det här är inte ytterligare en hyllning till Bitcoin, vår digitala energi. Dess status är tryggad. Bitcoin är riktmärket.
Men frågan är: vad kommer sen?
Hög tid att satsa på innovation
Bitcoin idag är som guldet under Bretton Woods – ett ankare. Men ankaret styr inte skutan. Ankaret stabiliserar den.
Den verkliga dynamiken sker bortom ETF-rubrikerna, i de Layer 1-kedjor och -protokoll som i det tysta håller på att omforma internets monetära infrastruktur. Medan de institutionella kapitalflödena strömmar in i Bitcoin bygger innovatörerna någon annanstans.
Solana har fått ett uppsving med stöd från både småsparare och institutionella investerare. Sui levererar i det tysta, stöttad av starka DeFi-applikationer och institutionell efterfrågan, medan Hyperliquid blandar om kortleken med sin självfinansierade, gräsrotsdrivna utveckling. Och med den senaste antagningen av Clarity Act och Genius Act i USA har samtalet återvänt till grunderna: infrastruktur, protokoll och verkliga tillämpningar.
Vi handlar inte längre bara med tokens. Vi allokerar kapital till nästa ekonomis operativsystem, med början i pengarnas internet.
Bitcoin är baslagret – men det kan inte vara det enda lagret
Bitcoin kommer alltid vara hörnstenen i varje ansvarsfull allokering till digitala tillgångar. Precis som vissa aktieinvesterare nöjer sig med S&P 500, utgör Bitcoin grundscenariot. Men för den som är på jakt efter alfa räcker det inte längre.
Det betyder inte att man ska jaga det senaste memecoinet. Hajpen bleknar snabbare än den hinner byggas upp. Men att ignorera Ethereum eller Solana vid det här laget är som att investera i internet år 2002 och skippa Google.
Om du kliver in i Bitcoin först idag har tåget redan lämnat perrongen. ETF:er och framväxten av noterade optioner har dämpat dess volatilitet – och därmed också en del av den exponentiella uppsidan. Men det är ingen brist, utan ett tecken på en mogen marknad.
För tillväxtorienterade investerare ligger dock den verkliga möjligheten i en genomtänkt urvalsstrategi för altcoins.
Från bubbla till byggande: en renare startpunkt
Cykeln 2018–2022 lämnade efter sig ett giftigt arv: uppblåsta tillgångar, bristande styrning, svaga upplåsningsstrukturer och rena bedrägerier. Men det mesta av den överdrivna euforin har rensats bort.
De projekt som nu tar form under 2024 och 2025 skiljer sig från tidigare. Starkare team. Renare ägarlistor. Bättre styrning. Ändå kvarstår paradoxen: småsparare kan inte skilja det ena från det andra. Det är därför som tillgångsförvaltare existerar. Vår roll är inte att lista alla coins, utan att välja ut de vi bedömer som investeringsbara.
Det här handlar inte om extremer.
Att vara en ”Bitcoin-maxi” eller en ”degen-gambler” är två sidor av samma tunna mynt. Den mogna investerarens hållning ligger någonstans mittemellan.
Tänk i lager:
Bitcoin som ditt baslager: oföränderligt med inprogrammerad knapphet och behandlat som digitalt guld av institutioner. Bitcoin ger ett defensivt utgångsläge, låg motpartsrisk och långsiktig trovärdighet på en marknad som fortfarande kan vara volatil.
Layer 1- och Layer 2-protokoll med flera för dynamik: tänk Solana, Ethereum, Sui, Sei, Ton med flera. Det är i dessa nätverk som innovationen sker: Här byggs DeFi-protokoll och tokeniserade tillgångar. De är mer riskfyllda än Bitcoin, men erbjuder potential för extra stor avkastning och exponering mot själva tillväxten av kryptons infrastruktur.
En roterande strategi: flytta runt mellan dessa lager i takt med att makromiljön och riskaptiten förändras. När makroklimatet är osäkert – luta dig mot Bitcoins stabilitet. När innovationen tilltar och riskaptiten ökar – öka exponeringen mot utvalda Layer 1-projekt. Med tiden skapar detta en dynamisk fördelning som anpassar sig både till marknadscykeln och till den teknologiska utvecklingen.
Som Russell Napier har hävdat i många år: den finansiella historien rör sig i långa vågor. Vi befinner oss just nu i en av dessa vågor. Ett skifte från centralbankernas dominans till finanspolitisk dominans, från fiat-abstraktion till digital säkerhet. Bitcoin är ankaret i den stormen – men det är altcoins som styr skutan.
Krypto befinner sig nu i sin kapitalmarknadsfas
Det här är ett annat läge. Krypto beter sig nu som en riktig tillgångsklass – med riktmärken, rotationer och sektordynamik. Det finns påtagliga paralleller till traditionella investeringar:
I aktier roterar man mellan tillväxtmarknader och utvecklade marknader, mellan USA, Asien och Europa, samt mellan defensiva, värde- och tillväxtaktier.
I krypto roterar man kring Bitcoin, medan subsektorerna formas dag för dag.
När rädslan ökar drar du dig tillbaka till Bitcoin. När övertygelsen växer går du in i innovation.
Många Layer 1-projekt kommer att dö ut. Vissa har redan gjort det. Utmaningen är inte längre att bara hålla Bitcoin. Det handlar om att förstå terrängen bortom detta och investera med övertygelse.
