Lagstiftning om kryptomarknadens struktur (CLARITY Act): Vad den är, var den står och varför den är viktig

CLARITY Act är det hittills mest seriösa försöket att skapa ett tydligt amerikanskt regelverk för hur kryptomarknader ska fungera. Särskilt vem som reglerar vad, hur handelsplattformar ska bedrivas och vilka upplysningskrav som gäller för tokens. Om lagen antas skulle företag få kodifierade regler, och investerarnas förtroende för tillgångsslaget skulle sannolikt öka, eftersom det regulatoriska glappet mellan krypto och traditionell finans skulle minska avsevärt.

Denna lag är dock viktigast, men inte uteslutande, för kryptoprojekt bortom Bitcoin, eftersom Bitcoin redan har betydande historiska prejudikat i USA och i mindre grad påverkas av lagförslagets största olösta frågor (såsom upplysningskrav i stil med emittentkrav, regler för stablecoin-avkastning och gränsdragningar för DeFi-mellanhänder).

Lagförslaget antogs redan av representanthuset i mitten av 2025, men den nuvarande versionen i senaten är betydligt mer omfattande än husets version. Det innebär att omfattningen av ”marknadsstruktur” har vuxit till en mycket bredare förhandling om detaljerade delar av kryptosektorn, där ändring efter ändring har lagts till i lagtexten.

Förra veckan sköt senatens bankutskott upp sin planerade markup-omröstning efter att oenighet inom branschen hopats kring dessa ändringar, särskilt de som uppfattas gynna banker och traditionell finans i frågor som stablecoin-avkastning och tokenisering.

Även om detta utan tvekan är ett bakslag är jag fortfarande optimistisk om att lagstiftning om marknadsstruktur kan antas i år. Kryptolagstiftning har mött turbulens tidigare, där förra sommarens GENIUS Act (en stablecoin-fokuserad lag) är det tydligaste exemplet på att även kontroversiella lagförslag kan ta sig över stora hinder när bransch och politiskt ledarskap beslutar att en uppgörelse måste nås. Viljan att anta en lag om marknadsstruktur ifrågasätts inte, vare sig inom branschen eller bland beslutsfattare. Risken är dock att 2026 är ett mellanårsval, och att kongressen snabbt kan få brist på tid i kalendern, särskilt efter augusti.

Vad CLARITY Act försöker göra

De amerikanska finansreglerna skrevs för traditionella finansiella tillgångar, inte för tillgångar på öppna blockkedjenätverk. Denna diskrepans har skapat osäkerhet för investerare, företag och tillsynsmyndigheter:

• entreprenörer och företag som försöker bygga produkter på ett lagligt sätt,

• investerare som försöker förstå risker,

• och tillsynsmyndigheter som försöker tillämpa decenniegamla lagar på ny teknik.

CLARITY Act är avsedd att kodifiera regler som minskar denna osäkerhet för alla parter.

Krypto har vuxit till en stor global marknad och har visat sig möjliggöra finansiella interaktioner som tidigare inte var genomförbara. Målet är att skapa långsiktiga riktlinjer som möjliggör fortsatt tillväxt utan oegentligheter.

Huvudfrågorna för marknadsstruktur är att besvara:

• Vilken tillsynsmyndighet ansvarar för vilken del av krypto?

• Vilka regler måste handelsplattformar följa?

• Vilka upplysningskrav gäller när tokens emitteras, säljs eller handlas?

Varför marknadsstruktur är den främsta kryptopolitiska prioriteringen i kongressen

Med utgångspunkt i föregående avsnitt finns det enligt vår uppfattning tre huvudsakliga skäl till att denna typ av lagstiftning behandlas som högsta prioritet:

1) Regulatorisk tydlighet för entreprenörer

Det största problemet i USA:s kryptopolitik har varit att företag ofta inte vet vad som är tillåtet förrän efter att tillsynsåtgärder vidtas. CLARITY Act är tänkt att skapa en tydlig väg framåt så att entreprenörer och företag kan bygga i USA utan att behöva gissa hur tillsynsmyndigheter senare kommer att tolka deras verksamhet. Många kryptoprojekt har av detta skäl valt att enbart betjäna kunder utanför USA.

2) Marknadsintegritet för investerare

Det finns ett glapp mellan standarder på kryptomarknader och traditionell finans som kan skapa osäkerhet för professionella investerare. Det tydligaste exemplet är att det fortfarande råder oklarhet kring vad som klassas som en digital råvara respektive ett digitalt värdepapper. Otydligheten beror dock också delvis på att kryptoteknik möjliggör nya typer av finansiella transaktioner som tidigare inte var möjliga, och detta i stor skala.

3) Varaktiga skydd mot politisk turbulens

Om kryptoregler i huvudsak beror på vilka personer som innehar makten, möter företag och investerare långsiktig osäkerhet. Lagstiftning om marknadsstruktur är viktig eftersom den kan skapa skyddsräcken som består över framtida politiska miljöer och därmed minska risken för plötsliga omsvängningar i hur krypto behandlas.

Vad CLARITY Act faktiskt gör

Den grundläggande ramen, som antogs av representanthuset i mitten av 2025, ger CFTC (Commodity Futures Trading Commission) ett större ansvar för tillsynen av spotmarknader för digitala råvaror, samtidigt som SEC:s (Securities and Exchange Commission) roll över värdepapper och investeringskontrakt bevaras. Det är den enklaste tolkningen.

I praktiken skulle detta innebära mer konsekventa regler för tokenklassificering, tydligare registreringsvägar för handelsplatser och upplysningskrav för tokenemittenter.

Lagförslagets omfattning har dock vuxit avsevärt. Förra veckan publicerade senatens bankutskott ett fullständigt utkast på 278 sidor av grundtexten samt ändringar, varav över 100 har föreslagits. Därmed är lagförslaget nu betydligt mer heltäckande än kärnan i vad som traditionellt avses med ”marknadsstruktur”.

En avslutande notering här är att denna lag inte avgör vilka kryptotillgångar som kan ingå i ETF:er. För mer om SEC:s syn och riktlinjer för noteringar, se här.

Varför markup-omröstningen sköts upp förra veckan

Förra veckan förväntades bli en viktig milstolpe, då senatens bankutskott förberedde sig för en markup-omröstning, där ett lagförslag debatteras, ändringar i stort sett fastställs och en omröstning avgör om förslaget går vidare från utskottet till hela senaten.

I stället sköts markupen upp.

Anledningen var inte att kongressen plötsligt bestämde sig för att den inte vill ha kryptoreglering. Problemet är att lagförslaget har blivit ett rörligt mål, och oenigheten inom branschen intensifierades efter att utkast till ändringar presenterades och uppfattades som att de förskjuter förslaget till fördel för banker och etablerade finansiella aktörer.

I synnerhet uttryckte kryptointressenter oro för förändringar som påverkar:

• stablecoin-avkastning, i samband med begränsningar av belöningar och konkurrens med banker,

• tokenisering, särskilt kring huruvida lagförslaget i praktiken blockerar tokeniserade aktier eller gynnar traditionella finansiella grindvakter,

• samt DeFi, där farhågor har lyfts om mer långtgående restriktioner och övervakning.

Detta är också ett område där lobbying spelar roll. Traditionella finansaktörer har tydliga incitament att forma språk kring stablecoins och tokenisering för att skydda sin konkurrensposition. Kryptoföretag och DeFi-förespråkare har motsatt incitament. De vill ha tydliga men inte ofördelaktiga regler som kan göra kryptotjänster opraktiska eller driva dem utomlands. Dessa konkurrerande agendor verkar ha tagit form i ändringsförslagen, vilket bromsade framstegen förra veckan.

Avslutande tankar

CLARITY Act är fortsatt den tydligaste vägen mot ett varaktigt amerikanskt regelverk för krypto. Förra veckans uppskjutning är ett tecken på att frågan om ”hur krypto ska regleras” inte är enkel eller okomplicerad. Det finns utan tvekan en vilja att ge krypto kodifierade regler i lag. Samtidigt finns det konkurrerande intressen och uppfattningar om hur dessa regler bör se ut, samt skillnader i vad som anses rättvist mellan kryptoindustrin och traditionell finans.

Om lagförslaget återfår momentum före mars och uppfattas ha tvåpartistöd, skulle det enligt min bedömning sannolikt vara en positiv marknadsdrivare. Det minskar långsiktig osäkerhet för både branschen och tillsynsmyndigheter, stärker investerarnas förtroende för amerikansk tillsyn och skapar en tydligare väg för regelefterlevande affärserbjudanden. Frågan är om lagstiftarna kan slutföra kompromissen och rösta igenom den före mellanårsvalen i november 2026.