19 min läsningÖversiktlig sammanfattning
En TAM-modell används ofta för att uppskatta en produkts/tjänsts maximala potential, under antagandet att 100 % av en viss marknad kan fångas. Det är ett sätt att uppskatta marknadens storlek uppifrån och ned – en metod som är särskilt populär i startup-pitchar och affärsutvecklingsstrategier. Upplägget går ungefär till så här: man tittar på den totala efterfrågan i marknad ”X”, gör sedan rimliga antaganden – om vilka segment som är möjliga att nå, inom vilken tidsram och till vilken kostnad – och då får alla en gemensam bild av vilken potential som finns, för att i slutändan kunna bedöma chanserna till framgång för den aktuella produkten/tjänsten.
Bitcoin-communityn, inklusive vi själva, har ofta använt TAM-modeller (Total Addressable Market) för att visa vilken potential den har att konkurrera som en framväxande form av pengar. Det är ett enkelt sätt att visa på den enorma storleken på de monetära marknaderna, särskilt för tillgångar som används som värdebevarare. När man ser hur enorm möjligheten är blir det tydligt att även små marknadsandelar skulle vara mycket lukrativa för investerare. Därefter kan diskussionen övergå till det mer intressanta: vad som faktiskt är möjligt att uppnå, vad som gör bitcoin konkurrenskraftigt, vilka tidsramar som är rimliga, vilka risker som finns och i grunden frågan om bitcoin kan ta en större andel av de monetära tillgångarna.
Vi gjorde vår första TAM-modell i början av 2021 som en del av en större värderingsserie om bitcoin – och återigen i slutet av 2022 då vi uppdaterade våra siffror och ökade komplexiteten. Då vi anser att den fortfarande är relevant är denna rapport vår nästa iteration.
Förra gången sammanföll ironiskt nog med bottennivån av en cyklisk bear market, strax efter den offentliga kollapsen av FTX i november 2022. Efterdyningarna ledde till att det ena bolaget efter det andra gick i konkurs – samtidigt som hela marknaden för digitala tillgångar kraschade. Mitt i rubrikerna – och vid ett bitcoinpris på runt 17 000 dollar – publicerade vi vår rapport, där vi uppskattade att bitcoin skulle kunna nå 169 000 dollar år 2025. Nu, tre år senare, har bitcoin just nått 123 000 dollar, och vi är glada att se att vår modell inte var så tokig som den en gång verkade.
Denna uppdatering för 2025 bygger vidare på den föregående med följande förändringar:
Uppdaterade storlekar på de monetära värdepoolerna med 2025 års data från World Gold Council, Trading Economics, Bloomberg och Glassnode.
Uppdaterade antaganden om efterfrågan baserat på förändrade investerarbeteenden, regulatorisk utveckling och makroekonomiska skiften.
Uppdaterad utbudskurva för bitcoin baserat på de faktiska mynt som släppts sedan 2022 och förväntningarna på framtida utgivning.
Bitcoins andel av de monetära marknaderna är fortsatt blygsam: endast 1,1 % per juni 2025. Vår övergripande slutsats är densamma: att ta ytterligare marknadsandelar i något segment av de monetära marknaderna skulle bli allt mer lönsamt för långsiktiga investerare.
Uppdatering av kontext: 2022–2025
Mycket har hänt under de senaste tre åren. Vi gör vårt bästa för att sammanfatta de viktigaste utvecklingarna nedan:
Makromiljö
Stigande statsskulder och finanspolitisk dominans
Statsskuldsnivåerna har ökat avsevärt globalt, pådrivet av pandemirelaterade utgifter, stigande räntekostnader samt växande välfärds- och försvarsbudgetar. I USA är räntebetalningarna på statsskulden på väg att överstiga både militärutgifterna och Medicare inom tre år. Investerare blir allt mer oroliga för den långsiktiga hållbarheten i statsskulderna, särskilt eftersom The Big Beautiful Bill ökar de tioåriga utgiftsplanerna och refinansiering till högre räntor blir en strukturell utmaning.
Inflationsvolatilitet och osäkerhet kring räntecykeln
Sedan slutet av 2022 har inflationen envist legat över centralbankernas mål i många utvecklade ekonomier. Även om de övergripande siffrorna har sjunkit från sina toppnivåer så har kärninflationen visat sig vara mer ihållande – drivet av tjänstesektorn och lönepress. För närvarande råder det brist på konsensus kring inflationsförväntningarna i USA på grund av osäkerheten kring tullarnas effekter. Enligt vår mening kan räntecyklerna bäst beskrivas som snabba höjningar och fördröjda sänkningar. Tillsammans med oregelbundna statliga åtgärder har detta tillfört en ny dimension av oförutsägbarhet i politiken.
USD:s dominans består, men neutrala alternativ får allt större strategisk attraktionskraft
Den amerikanska dollarn är fortfarande världens dominerande reserv- och handelsvaluta, stödd av djupa kapitalmarknader, en lång historia av förtroende och globala nätverkseffekter. Men dess dominans är ingen garanti som varar för evigt. Frysningen av de ryska reserverna 2022 kan bli en milstolpe i den ekonomiska historien; den visade att dollardenominerade tillgångar kan politiseras och kontrolleras. Den direkta effekten har varit ett accelererat arbete, särskilt bland BRICS-länderna och olika tillväxtmarknader, för att minska exponeringen mot det amerikanska finansiella systemet. Länder diversifierar både sina reserver och söker alternativa avvecklingssystem. På de globala kryptorailerna växer däremot användningen av USD via stablecoins snabbt.
Guldets återkomst
Ackumulering av guld är en populär trend, även bland centralbanker och i synnerhet i Kina och olika tillväxtmarknader. Under 2022 och 2023 nådde centralbankernas guldköp de högsta nivåerna på flera decennier. Detta var ett uttryck för en tydlig efterfrågan på neutrala reservtillgångar i en tid av växande geopolitisk osäkerhet. Guldpriset har under 2025 stadigt nått nya rekordnivåer i nominella termer, vilket ytterligare bekräftar dess roll som skydd mot både inflation och politisk risk. Narrativen kring guld handlar dock enligt vår mening mindre om inflation – och mer om en växande aptit på diversifiering genom alternativa tillgångar samt dess oberoende av statliga åtgärder.
Regulatoriskt landskap
Godkännandet av amerikanska, spothandlade Bitcoin-ETF:er öppnade de institutionella dammluckorna
De amerikanska, spothandlade Bitcoin-ETF:erna, som godkändes i januari 2024, har haft en oöverträffad framgång. Rekordstora nettoinflöden bekräftade det som terminsbaserade ETF:er antydde redan 2021: en stark efterfrågan på ett regelkompatibelt, likvid och välbekant sätt att få direkt exponering mot bitcoin. Bitcoin får i allt högre grad allokeringar från både småsparare och förmögna individer, samtidigt som det på allvar övervägs av traditionella portföljförvaltare och pensionsplanerare i stor skala. Det andra året för dessa produkter är på väg att locka till sig större nettoinflöden än det första.
Amerikanska tillsynsmyndigheter har ändrat hållning till ett mer konstruktivt engagemang
Amerikanska tillsynsmyndigheter har gått från tillsynsåtgärder och en hållning präglad av osäkerhet till ett försiktigt stöd. SEC:s godkännanden av ETF:er, FASB:s införande av redovisning till verkligt värde, tillbakadragandet av SAB 121, förändringar i riktlinjerna för digitala tillgångar i 401(k)-planer samt inkluderingen i kvalificerade bolånetillgångar – allt detta under de senaste två åren – har befriat bitcoin i USA ur ett juridiskt och operativt perspektiv. Under 2022 och 2023 fick många amerikanska företag som bedrev verksamhet med digitala tillgångar Wells Notice från SEC och/eller kämpade med att behålla sina bankrelationer. Det framstår allt mer som att denna behandling hör till det förflutna och att den nuvarande perioden i efterhand kommer att kännetecknas av bitcoins integration i det amerikanska finanssystemet.
Den globala regulatoriska fragmenteringen består, men ramverk fortsätter att växa fram
Det globala regelverkslandskapet utvecklas från fall till fall. Brasilien, Förenade arabemiraten, Singapore och Hongkong har infört eller föreslagit regleringar som legitimerar digitala tillgångar. Dessa regioner positionerar sig som kryptonav och försöker attrahera kapital och talang. I Storbritannien, där ett regulatoriskt ramverk (MiCA) diskuteras, har förseningar och oklarheter frustrerat marknadsaktörer. Samtidigt fortsätter jurisdiktioner som Indien att införa stränga skattepolicyer, medan Kina upprätthåller ett totalförbud mot de flesta kryptorelaterade aktiviteter.
Bitcoin-användning
Bitcoin fortsätter att mogna och få verklig användning som:
Spekulativt instrument
Spekulation är fortsatt en central drivkraft för adoption globalt, precis som det har varit ända från bitcoins allra första dagar. Det erbjuder ett lättillgängligt och likvid sätt att ta sig ur försvagade lokala valutor. Det har en imponerande historik av prestanda och har varit särskilt attraktivt i länder med kapitalkontroller, ekonomiska kriser och begränsade finansmarknader.
Investeringar i företagskassor
Även om den stora majoriteten av traditionella företag fortfarande står kvar vid sidlinjen har ett växande antal bolag globalt börjat ta efter MicroStrategys strategi: att samla in kapital via skuld- eller aktiemarknader för att ackumulera bitcoin, istället för att finansiera köp direkt från kassaflödet. Under första halvåret 2025 antog 64 nya företag strategier för bitcoin i sina företagskassor. Sammanlagt innehar 134 börsnoterade bolag 245 000 BTC.
Portföljdiversifierare
Bitcoin får i allt högre grad erkännande av professionella investerare för sin okorrelerade avkastningsprofil. Det är numera väl dokumenterat att bitcoin som komplement i en diversifierad portfölj kan förbättra den riskjusterade prestandan. I vår undersökning från april 2025, med svar från professionella förvaltare med 478 miljarder dollar i förvaltat kapital, rankades diversifiering som det främsta skälet till att investera i digitala tillgångar (det nämndes av 30 % av respondenterna).
Värdebevarare
Bitcoin har över tid utvecklats mot långsiktigt innehav. Det kallas ofta för ”det digitala guldet”, tack vare att det är en statslös och begränsad tillgång, samt immunt mot monetär urholkning eller konfiskering. Vår uppfattning är att institutioner med längre tidshorisont såväl som regulatoriska utvecklingar sannolikt bara kommer att förstärka denna uppfattning under de kommande åren.
TAM-modellens metodologi
Kontinuitet i metodologin
Vår grundläggande metodologi är oförändrad:
En top-down-TAM-modell av monetära värdepooler.
Scenariobaserade upptagsnivåer per segment.
En Verhulst S-kurva för att modellera upptaget över tid.
Bitcoins utbudshistorik och förväntade framtida kurva.
Resultatet blir en uppskattad efterfrågekurva över tid som kan ställas mot bitcoins förutbestämda utbudskurva. Tillsammans ger detta årliga prisprojektioner som speglar våra antaganden om hur väl bitcoin kommer att konkurrera med varje monetär tillgång över tid. I denna iteration har våra monetära värdepooler justerats till marknadsvärden för 2025 och vi har modifierat våra antaganden om upptagsnivåer i flera av marknadssegmenten.
Uppdaterade marknadsdata
Per maj 2025 är de globala monetära tillgångsvärdena följande:
Jämfört med totalen för 2022 på 170,3 biljoner dollar har de monetära tillgångarna vuxit med cirka 21 % under de senaste tre åren – främst drivet av M2-expansion i utvecklade ekonomier samt stigande guldpris och ökad guldutvinning.
Modellens huvudpremiss är att bitcoin gradvis kan ta marknadsandelar från var och en av dessa monetära värdepooler:
Global bred penningmängd: den likvida monetära basen (kontanter, check- och sparkonton) som innehas av individer och företag.
Företagskassors tillgångar: denna siffra är enbart en uppskattning av företagens kontanter och likvida tillgångar globalt.
Centralbankernas valutareserver: inkluderar endast de utländska valutareserverna (valutor och guld) som innehas av centralbanker, inte hela balansräkningarna.
Guld: det uppskattade värdet av allt guld ovan jord till aktuella marknadspriser i amerikanska dollar.
Revideringar av modellens antaganden
Se tabellen längst ned i detta avsnitt för storlekarna och våra antaganden om upptag i varje marknadssegment. Här kommer en sammanfattning av de förändringar som gjorts sedan sist:
Upptagsnivåerna för centralbankernas valutareserver har höjts i utvecklade ekonomier, på tillväxtmarknader och gränsmarknader. Vår motivering bygger på Bitcoins nya status som en strategisk reservtillgång i USA, växande skepsis mot dollarns hegemoni och ett ökande globalt intresse för avvecklingssystem utanför dollarn.
Upptagsnivåerna för företagskassor förblir oförändrade, eftersom tidigare prognoser redan tog hänsyn till trenden med institutionell adoption, som visserligen har gjort framsteg, men ofta genom kapitalmarknadsupplåning snarare än genom fritt kassaflöde, vilket gör oss försiktiga.
I guldsegmentet har vi höjt upptagsnivåerna för både ETF:er och tackor/mynt. Den förstnämnda justeringen grundar sig på bitcoins ökade konkurrenskraft som diversifierare och dess växande plats i kategorin alternativa tillgångar i moderna portföljer. Det senare grundar sig på bitcoins användning som en självförvarad värdebevarare i sista hand, vilket vi anser är jämförbart med innehav av fysiskt guld.
Slutligen, global bred penningmängd (M2): upptaget i utvecklade marknader har höjts något tack vare införandet av amerikanska, reglerade ETF-produkter och positiva, statliga åtgärder. Vår övertygelse om stark adoption i tillväxtmarknader är oförändrad, men antagandena för gränsmarknader har sänkts utifrån vår uppfattning att bitcoinadoption är mer hållbar bland globala medelinkomstbefolkningar än i rena försörjningsekonomier.
Output från TAM-modellen
De upptagsantaganden som tidigare behandlats håller vi som ett basscenario som ligger till grund för bitcoins marknadsvärde vid slutet av modellens tidshorisont. I diagrammet nedan visar vi också pessimistiska och optimistiska scenarier där bitcoin tar hälften respektive dubbelt så mycket som våra uppskattningar.
Vi fortsätter att använda en 30-årshorisont från bitcoins start (2009–2039) och tillämpar samma S-formade adoptionskurva som valdes 2022. Den utgår från en adoption på en tidslinje och bana liknande tidigare teknologiska genombrott som internet, mobiltelefoner och sociala medier. De tidiga tillväxtfaserna är exponentiella. Sedan, när mättnad inträder, saktar tillväxten ned och blir mer linjär. Till sist planar kurvan ut i takt med att tillväxten avtar mot ett mognadsläge.
Kartläggning av upptagsscenarier till bitcoinpris
Vi inser att våra läsare sannolikt har vitt skilda uppfattningar om Bitcoins utvecklingsbana, och vi förstår att våra uppskattningar kan ligga ganska långt ifrån utfallet. Så oavsett om du tolkar våra antaganden som konservativa eller aggressiva är den följande matrisen avsedd att ge dig en flexibel bild av bitcoins värdering.
Den visar det potentiella bitcoinpriset vid olika upptagsnivåer i varje värdepool. På så sätt kan du snabbt föra in dina egna förväntningar på bitcoins framtida monetära roll och översätta dessa till en prisuppskattning.
Varje skärningspunkt i tabellen representerar ett prisbidrag per BTC från en given upptagsprocent och monetär värdepool. Dessa värden är additiva, så du kan summera de olika kategorierna för att bygga ditt eget scenario.
Till exempel ger ett upptag på 1 % av alla monetära värdepooler en prisuppskattning på strax över 104 000 dollar per BTC. Om du däremot anser att bitcoin sannolikt inte kommer att konkurrera med företagskassornas kontantpositioner eller valutareserver (och därför tilldelar dem 0 %) – men att det är mer sannolikt att bitcoin tar en andel av den globala penningmängden M2 (låt oss anta 2 %) och guld (5 %) – skulle summan av dessa bidrag ge ett uppskattat värde på 189 000 dollar per BTC.
Modellens begränsningar
Vi använder på nytt de primära felkällor som noterades 2022 och lägger till några nya förbehåll:
Överlappning mellan värdepooler kan fortfarande överskatta total TAM (t.ex. guld som ingår i centralbankernas valutareserver).
Tillväxten i värdepooler kommer sannolikt att fortsätta i nominella termer över tid.
Regulatoriska och politiska hinder kan fördröja eller hämma adoptionen.
Tidslinjen för adoptionen kommer sannolikt inte exakt följa vår valda S-kurva; beteendeförändringar i preferensen för monetära tillgångar är svåra, för att inte säga omöjliga, att förutsäga.
Geografiska data om bitcoinanvändning är fortfarande begränsade, vilket inskränker vår precision i att fullt ut förstå nuvarande och historisk adoption.
Terminalvärde och modellens tidshorisont sätter ett restriktivt tak för bitcoinadoptionen – vilket mycket väl kan innebära en underskattning av dess potentiella värde. Vi utgår inte heller från att bitcoin upphör att existera bortom denna tidshorisont, utan att det finns kvar i ett moget adoptionsstadium.
Slutsats
Bitcoin har redan visat sig vara en konkurrenskraftig form av pengar och fortsätter på en organiskt utvecklad väg mot att ta en mer betydande andel av de monetära marknaderna. TAM-modellen fortsätter att stödja en enkel, långsiktig tes: att även blygsamma intrång på de globala monetära marknaderna skulle innebära en betydande uppsida för investerare. Sedan vår senaste iteration har bitcoin vuxit avsevärt i adoption, särskilt bland individer i utvecklade marknader samt bland innovatörer i företagsvärlden och den professionella investerargemenskapen.
Även om de globala makroekonomiska och regulatoriska miljöerna är komplexa och ständigt föränderliga, så framstår de strukturella trenderna för bitcoin som allt mer gynnsamma. Framför allt gäller detta den förbättrade regulatoriska tydligheten i USA, den växande integrationen i de etablerade finansmarknaderna och skepsisen kring hur regeringar hanterar ekonomin. Teoretiskt sett är detta ett optimalt läge som kan påskynda tidslinjen för bitcoinadoption.
Det vi däremot är säkra på är att bitcoin förblir en unikt konkurrenskraftig tillgång, tack vare en kombination av egenskaper som särskiljer den från alternativen. Den är geopolitisk neutral, global, har ett begränsat utbud och kan innehas och överföras helt utan mellanhänder – och på ett helt digitalt sätt. Det är av dessa skäl som bitcoin organiskt har adopterats från ingenting – ett enkelt experiment, något som inte ens hade ett marknadspris under sitt första existensår. Och i takt med denna adoption har vi kunnat se att dess liquidity har vuxit, volatiliteten dämpats och antalet nya och befintliga företag som integrerar tjänster har ökat.
Slutsats: även om bitcoin på intet sätt är ett perfekt betalmedel, så har det över tid blivit en mer användbar form av pengar. Och sannolikheten ökar för att det ska ta en större andel av de monetära marknaderna.
Modellen som förklaras i denna rapport är ett sätt att hjälpa investerare att kvantifiera en framtid där berättelsen om bitcoins monetarisering fortsätter att utvecklas. Vi påstår inte att denna modell är eller kommer att vara exakt. Men den erbjuder ett ramverk för bedömning av ett brett spektrum av framtida utfall, beroende på hur bitcoin konkurrerar inom olika monetära värdepooler. I slutändan är vår slutsats från denna forskning enkel. Bitcoin behöver inte ersätta det globala monetära systemet för att vara djupt värdefullt. Att ta en liten andel av dessa enorma marknader skulle vara mer än tillräckligt.
