De ekonomiska konsekvenserna av Bitcoin-halvering: Ett makroperspektiv

Knappheten är en av Bitcoins nyckelfunktioner. Ett sätt på vilket Satoshi Nakamoto, den pseudonyma grundaren, försökte bevara den var genom att bygga in en mekanism i det underliggande protokollet som periodvis halverar blockbelöningarna som betalas till miners. Blockbelöningar är det enda sättet nya Bitcoin ges ut på, och denna mekanism saktar ner hastigheten med vilken de kommer i omlopp.   

Investerare övervakar noggrant “halveringar”, som de numera kalla i kryptocommunityn, eftersom de påverkar priset. Den här artikeln förklarar först hur dessa skeenden fungerar och utforskar sedan deras roll i att driva utbud och efterfrågan, samt Bitcoins korrelation med andra tillgångsklasser när de förekommer. 

Bitcoins halveringsmekanism

Miners spelar en viktig roll i att upprätthålla Bitcoinprotokollet. De löser komplexa matematiska pussel, som kräver en betydande mängd datakraft, för rätten att validera transaktioner och lägga till nya block i kedjan. I gengäld får miners blockbelöningar i form av nymyntade Bitcoin. 

Satoshi förklarade i den ursprungliga vitboken:

“Det stadiga tillskottet av en konstant mängd av nya mynt är jämförbart med guldgruvarbetare som utökar sina resurser för att lägga till mer guld i omlopp. I vårt fall är det CPU-tid och elektricitet som utökas.”

Den primära mekanismen som Satoshi använde sig av för att bevara Bitcoins knapphet var ett tak för ett maximalt utbud på 21 millioner btc (19,6 miljoner är i omlopp per 2 maj 2024). Det här taket utformades för att undvika effekterna av den typ av inflationsmonetära policyer som centralbanker använder sig av för att stimulera en trög ekonomi, såsom kvantitativa lättnader (QE). Satoshi anspelade på denna motivation genom att inkludera följande meddelande, en rubrik från The Times, i det första blocket av transaktioner som utvanns i början av 2009:

“The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks” (på svenska: Kansler på randen av en andra räddningsaktion för banker).

Halveringar sker när Bitcoinprotokollet behandlar 210 000 block, vilket tar ungefär fyra år. Flera av dessa har redan skett: den ursprungliga blockbelöningen på 50 btc föll till 25 btc efter den första halveringen i november 2012 och halverades igen som ett resultat av efterföljande event i juli 2016, maj 2020 och april 2024. Belöningen ligger för tillfället på 3,125 btc.

Man skulle kunna tro reduceringen av blockbelöningar avskräcker miners, särskilt då de försvinner helt efter att den sista halveringen sker, vilket uppskattas ske 2140. Men dessa belöningar representerar bara en intäktsström, då miners även tjänar Bitcoin genom att behandla transaktioner.

Utbudsdynamik och prisbeteende

Lagen om utbud och efterfrågan har ett stort inflytande på finansmarknaderna, och Bitcoin är inget undantag. Begränsning av det totala omloppet och kontroll av utgivandet av nya mynt bör i teorin stötta dess pris.  

Den här effekten har spelat ut sin roll i tidigare halveringar:

• November 2012 – Bitcoin steg från 10 USD vid tiden för halveringen till 140 USD i april 2013. Värdet kom att överskrida 1 000 USD i slutet av 2013.

• Juli 2016 – Efter att stadigt stiga i värde innan detta event fortsatte Bitcoin på samma bana fram till mars 2017 och sköt sedan i höjden till hela 16 000 USD i slutet av året.  

• Maj 2020 – Bitcoin följde ett liknande mönster inför tredje halveringen: det klättrade från 9 000 USD i maj till över 10 000 USD i oktober innan det nådde ett nytt rekord på 63 000 USD i april följande år.

Läs hur halveringarna påverkar Bitcoins pris.

Knappheten förstärker också narrativet om Bitcoin som digitalt guld. Bitcoin uppvisar många av egenskaperna hos en värdebevarare, inte bara knappheten, utan även delbarheten, portabiliteten och varaktigheten. Det går att argumentera att Bitcoin är överlägset guldet, då det är enklare att transportera och dess minsta valör är en miljondel av en Bitcoin, en så kallad Satoshi.

Vid 15,5 triljoner USD (per 2 maj 2024) är guldets börsvärde betydligt större, trots den senaste ökningen, som har lett till att Bitcoin överträffade 73,000 USD för första gången. Men den här klyftan visar även möjlighetens storlek. Analytiker på Goldman Sachs har förutspått att Bitcoin kommer att tära på guldmarknadens andel allteftersom det blir mer och mer accepterat. En andel på 50 % skulle öka dess pris till 100 000 USD.

Läs mer om Bitcoins status som digitalt guld.  

Slutligen vill vi nämna lite kort om hur halveringen påverkar miners. CoinShares 2024 Mining Report förutser att trots att kostnaderna ökade efter eventet 2024 var aktörer med låga fasta utgifter och långa startbanor, som Riot, Bitfarms och TeraWulf, bäst positionerade för att blomstra, även med Bitcoin-priser på 40 000 USD. 

Korrelation med andra tillgångsklasser

Korrelation är ett viktigt koncept inom investering då det mäter graden till vilken två tillgångar rör sig i samma riktning. Bitcoin har historiskt sett visat negativ korrelation med traditionella tillgångsklasser – diagrammet nedan visar att Bitcoin rör sig i samma riktning som guld 18 % av tiden och S&P 500 34 % av tiden.

Den här negativa korrelationen håller i sig under halveringar. Här kommer en jämförelse av Bitcoin med guld och aktier under eventet 2020. 

Som nämnt ovan var Bitcoins tillväxt i princip platt innan halveringen och steg sedan stadigt fram till oktober 2020, då det upplevde en stark tjurmarknad som ledde till en uppgång på 500 % till mars 2021. Guldet började däremot sin uppåtgående trend i slutet av 2019 och fortsatte fram till augusti 2020, när trenden slog om. Det hade återgett över 60 % av dessa vinster till mars 2021. När det gäller aktier, med S&P 500 som företrädare, kraschade indexet i början av 2020 med 30 % då covid-pandemin tvingade ekonomier att slå igen. Men det tog igen sig relativt snabbt och steg fram till slutet av 2021, med en ökning på 100 % från sänkningen tidigare samma år.

Det är viktigt att förstå korrelation vid skapandet av en diversifierade portfölj då det innebär att om en tillgångsklass underpresterar bör det inte påverka den allmänna avkastningen allt för mycket. CoinShares spårar olika modellportföljer för att mäta påverkan av Bitcoin-innehav. En standardportfölj med 60 % aktier och 40 % obligationer med en 4 % allokering till Bitcoin ger en avkastning på 15 %, att jämföra med en standardportfölj utan Bitcoin (8,1 %) och en med ett innehav på 4 % guld (7,9 %). 

Lär dig att diversifiera med krypto. 

Slutsats

Bitcoin-halveringar, när blockbelöningar till miners minskar med 50 %, är en mekanism som Satoshi Nakamoto byggde in i protokollet för att bevara knappheten. De sker ungefär vart fjärde år, och investerare övervakar dem noggrant då de påverkar Bitcoins pris, som har stigit efter tidigare event. Genom att minska utbudet bidrar halveringar också till Bitcoins status som digitalt guld. Då guldets börsvärde är $15,5 triljoner är den här trenden värd att hålla koll på.

Bitcoin har traditionellt sett visat en negativ korrelation med traditionella tillgångar, vilket betyder att den kan hjälpa till att diversifiera en portfölj. Det här mönstret håller i sig under halveringsperioder.