4 min läsningKryptovalutor är återigen på tapeten, efter att ha återhämtat sig från den senaste björnmarknaden – bitcoin ökade ensam med cirka 160 % under 2023 – och efter att USA:s finansinspektion (SEC) godkände börshandlade fonder (ETFer) för spot-bitcoin.
Trots det är krypto fortfarande ett okänt begrepp för många, vilket kan avskräcka vissa investerare. Detta blogginlägg – det första i en serie som syftar till att avmystifiera denna relativt nya tillgångsklass – förklarar varför volatilitet spelar en viktig roll i en sund marknad. Del två och tre behandlar missuppfattningar kring kryptons miljömässiga och sociala påverkan.
Förstå volatilitet
Volatila tillgångar betraktas ofta som mer riskfyllda, men prisrörelser är ett tecken på en sund marknad eftersom de möjliggör prissättning – processen där marknadsaktörer bestämmer det rättvisa värdet på en tillgång.
En av de främsta orsakerna till volatilitet är spridningen av ny information. På aktiemarknaden kan det handla om en kvartalsrapport från ett företag eller ny lagstiftning som påverkar en viss sektor. Fluktuationerna speglar investerares försök att avgöra hur informationen bör påverka tillgångens pris. Om ett företag till exempel slår sina resultatförväntningar kan aktiekursen stiga.
Volatilitet justerar också priser på tillgångar som ökar utan att det finns saklig grund. Den tidigare Fed-chefen Alan Greenspan kallade detta fenomen för “irrationell optimism”, ironiskt nog strax före IT-bubblan i slutet av 1990-talet, då kapital flödade in i aktier knutna till den nya teknologin internet. Bubblan sprack i början av 2000-talet, delvis för att investerare insåg att vinsterna inte kunde motivera vissa värderingar. Nasdaq, som är tungt viktat mot tech, föll då med 77 %. Det fanns dock en ljuspunkt – företag med ohållbara affärsmodeller försvann, medan överlevare som Amazon blomstrade.
Marknadsdynamik och påverkande faktorer
Jämfört med traditionella tillgångsklasser är kryptomarknaden fortfarande liten. Bitcoin, den mest dominerande krypton, har ett börsvärde på 1 198 miljarder USD (per den 28 februari 2024), vilket gör den till den tionde största tillgångsklassen globalt. Näst störst är Ether med ett börsvärde på 399 miljarder USD (samma datum). Som jämförelse har de 500 största företagen på S&P 500 en sammanlagd värdering på 42 795 miljarder USD (per 6 mars 2024).
Kryptomarknadens låga likviditet gör den mer sårbar för volatilitet än andra tillgångsslag. Exempel på faktorer som påverkar prisrörelser är:
Makroekonomi och geopolitik – investerare ser i allt större utsträckning bitcoin som ett värdebevarande tillgångsslag, vilket gör att centralbankspolitik (t.ex. ränteförändringar) och politisk osäkerhet påverkar efterfrågan.
Reglering – kryptoregler utvecklas ständigt, och investerare ogillar osäkerhet. Tydliga regelverk välkomnas däremot ofta.
Underliggande teknik – blockchain är fortfarande relativt omogen teknologi, vilket innebär att tekniska framsteg ökar efterfrågan på krypto, medan säkerhetsproblem minskar den.
Marknadssentiment – känslor som rädsla och girighet påverkar investeringsbeslut, särskilt när de förstärks av medier och sociala plattformar. Alternative.me lanserade 2018 en kryptoversion av CNN:s Fear & Greed Index.
Trots detta har efterfrågan på krypto som tillgångsklass ökat stadigt. Enligt CoinShares innehar investeringsprodukter för digitala tillgångar just nu ett värde på 82 miljarder USD (per 4 mars 2024). Inflödet nådde ett rekord på 2,45 miljarder USD under veckan som började den 12 februari 2024, förstärkt av SEC:s godkännande av spot-bitcoin-ETFer.
Jämförelser med andra tillgångsslag
Att jämföra krypto med andra tillgångsklasser visar hur volatilitet är naturlig även i mogna marknader.
Guld, världens största tillgångsklass med ett börsvärde på 13,71 biljoner USD (per 28 februari 2024), associeras ofta med bitcoin då båda fungerar som värdebevarare. Guldet gick igenom en korrektion (nedgång på 10–20 %) under 2019 och björnmarknader (över 20 % nedgång) från och med 2011 och 2020, innan det återhämtade sig och nådde ett nytt rekord i slutet av 2023.
Tech-aktier kan också ses som en proxy för krypto, särskilt bitcoin. De är bland de största aktierna globalt och står för sex av de tio största tillgångsklasserna sett till börsvärde. Meta (Facebooks moderbolag), som noterades 2012, drabbades av kraftig volatilitet i september 2021 – aktien föll från nästan 378 USD till 90 USD i november 2022, en nedgång på drygt 75 %. Men i början av 2024 hade den återhämtat en stor del av förlusten.
Genomsnittskostnadsprincipen: utnyttja volatiliteten
Trots att kryptomarknaderna är volatila kan investerare dra nytta av detta genom att tillämpa en strategi som kallas genomsnittskostnadsprincipen (Dollar Cost Averaging, DCA).
Strategin innebär att man investerar i en tillgång regelbundet (ofta månadsvis), antingen ett fast belopp eller ett visst antal andelar i exempelvis en kryptobaserad börshandlad produkt. Teorin är att man köper fler andelar när priset är lågt och färre när priset är högt, vilket sänker det genomsnittliga anskaffningsvärdet.
Genom att uppmuntra till regelbundna köp oavsett marknadsläge minskar DCA volatilitetens effekt på avkastningen. Det hjälper också investerare att bortse från medialt brus och främjar ett långsiktigt sparande eftersom man inte behöver försöka tajma marknaden.
Läs mer om genomsnittskostnadsprincipen.
