17 min läsningVad är Polkadot-staking?
Decentraliserade nätverk styrs inte av en enskild aktör – utan förlitar sig på så kallade konsensusmekanismer för att säkerställa att alla deltagare är överens om den senaste versionen av huvudboken. Dessa mekanismer ansvarar för att upprätthålla regler för hur transaktioner behandlas och förhindra illvilliga aktörer från att ta över nätverket.
De två mest populära mekanismerna är Proof of Work (PoW) och Proof of Stake (PoS). PoW, som används av bland annat Bitcoin och Litecoin, innebär att deltagare (så kallade miners) löser komplexa, matematiska problem. Detta kräver betydande datorkraft och belönar dem med rätten att behandla transaktioner. I PoS fyller validatorer samma roll. Men istället för att lösa svårigheter måste de deponera eller ”stake” en viss mängd av nätverkets inhemska token. Detta gör processen mindre energikrävande och mer skalbar; det går snabbare att välja validatorer. Deltagare i båda mekanismerna får belöningar i form av nätverkets egen token som ersättning för sina tjänster, samtidigt som PoS-protokollen även kan straffa de som inte följer reglerna.
Det finns flera olika typer av PoS. Versionen som används av Ethereum – som gick över från PoW till PoS år 2022 – är relativt enkel. Validatorerna deponerar 32 ether (värt 127 000 euro per augusti 2025), och nätverket väljer slumpmässigt ut vilka som får behandla transaktioner. Polkadot var det första större protokollet som använde en variant av detta tillvägagångssätt, nämligen ”Nominated Proof of Stake” (NPoS) som strävar efter att vara mer demokratisk. NPoS möjliggör för innehavare av nätverkets token, DOT, att registrera sig som nominatorer och rösta på validatorer. Dessa måste i sin tur deponera en minsta säkerhet (vilket i Polkadot-ekosystemet motsvarar en stake) på 7 500 DOT, till ett värde av 24 562 euro per augusti 2025. De validatorer med största total stake (deras egen stake plus det som nominatorerna bidragit med) blir valda att skapa nya block. Per augusti 2025 hade nätverket 1 270 validatorer och 29 457 nominatorer.
Hur fungerar Polkadot-staking?
Det första steget i processen är blockproduktion med hjälp av en motor som kallas BABE. Nominatorer väljer ut en ny uppsättning validatorer för varje era, vilken varar i 24 timmar och delas upp i epoker på fyra timmar och slots på sex sekunder. Nätverket väljer slumpmässigt ut validatorer som får agera blockskapare, eller ”authors”, för varje slot. När ett block är färdigt sänder authors ut det till nätverket för verifiering av sekundära kontrollanter. Slutgiltighet – ögonblicket då transaktioner blir oåterkalleliga – uppnås genom mekanismen GRANDPA, som kräver två tredjedelars majoritet av totalt staked DOT för att bekräfta ett blocks giltighet.
Nominatorernas roll är däremot relativt passiv. De röstar på upp till 16 validatorer och nätverket fördelar deras stake mellan de som blir valda. De kan också gå med i så kallade nomineringspooler, där en operatör agerar å deras vägnar och fördelar belöningarna proportionerligt. Processen att utvärdera validatorer – eller att välja en pool – innebär en avvägning mellan risk och avkastning. Polkadot rekommenderar att man jämför kandidater utifrån följande kriterier:
Antalet ”era points” som de har samlat på sig genom att delta i konsensusmekanismen (se avsnittet om belöningar och straff)
Storleken på validatorns stake
Total stake som backar upp validatorn
De provisionsavgifter som validatorn tar ut
Om validatorns identitet är verifierad eller inte
Tidigare straff som den har fått
Att nominera validatorer direkt kräver en minsta stake på 250 DOT (818 euro per augusti 2025), medan vem som helst kan gå med i en pool med så lite som 1 DOT (3,62 euro). Minsta stake för att starta en pool är 500 DOT (1 637 euro).
Validatorer och nominatorer måste låsa sina tokens i 28 dagar för att förhindra att illvilliga aktörer lämnar nätverket innan de hinner bli straffade. Å andra sidan kan nominatorer som inte har backat upp en validator under de senaste 28 erorna använda ”fast unstake”, vilket bara tar några minuter.
Kom igång med DOT-staking: steg-för-steg
Det första steget för en validator eller nominator är att säkerställa att de har tillräckligt med DOT i en digital plånbok. Dessa plånböcker är antingen ”hot”, vilket betyder att de är uppkopplade mot internet, eller ”cold”, vilket innebär att de är offline. Hot wallets är praktiska men mer sårbara för hackerattacker, medan cold wallets anses vara mer säkra. På sin webbplats listar Polkadot flera hot wallets som är lämpliga för staking, däribland Nova, Subwallet och Talisman. Ledger, en av de mest populära cold wallets, kan också lagra DOT.
Det finns två typer av konton för Polkadot-staking. Den första är stash account, vilket håller staked tokens. Kontots privata nyckel, som vanligtvis används för att auktorisera transaktioner, krävs för att delta i staking och kan förvaras i en cold wallet för ökad säkerhet. Alla aktiviteter, såsom att bestämma provisionsnivåer, hantera belöningar och rösta, sker däremot från det som kallas ett staking proxy account.
Tjänsteleverantörer erbjuder också stakingtjänster, vilket gör det mer tillgängligt genom att sänka de tekniska trösklarna. Men de tar ut avgifter och innebär ett förvaringsrelaterat riskmoment eftersom medlen kan utsättas för cyberattacker. Ett alternativ är så kallade ”liquid staking”-plattformar, såsom Bifrost. Plattformarna erbjuder en liknande tjänst, där man istället får tokens som representerar staked DOT (vDOT i Bifrosts fall). Dessa kan sedan användas i decentraliserade finansapplikationer som yield farming och utlåning.
Ett annat alternativ är att investera i Exhange Traded Products (ETP:er) som ger exponering mot Polkadot-staking och handlas på etablerade börser. Investerare kan inneha dessa produkter i en portfölj tillsammans med traditionella tillgångar. De bidrar till den totala avkastningen och är likvida investeringar som övervinner problemet med uttagsperioder vid direkt staking. Till exempel är CoinShares Physical Polkadot Staked ETP helt uppbackad av DOT som förvaras hos den institutionella förvararen Komainu, och handlas på Xetra. Per augusti 2025 gav den en årlig avkastning på 5 % och tog inte ut någon förvaltningsavgift.
Belöningar och avkastning
Som ersättning för sina tjänster får validatorer belöningar i DOT. Belöningarna varierar, men enligt Polkadot var den genomsnittliga årliga avkastningen 13,08 % per augusti 2025.
När belöningar beräknas tar nätverket inte hänsyn till storleken på varje validators stake – för att undvika centralisering som kan uppstå om ett fåtal deltagare blir dominerande. Den viktigaste faktorn är istället antalet era points som tjänas in genom aktiviteter som blockproduktion och gott beteende, exempelvis stabil nätverksanslutning. Dock är nätverket utformat för att se till att ansvarsfulla validatorer fördelas någorlunda jämnt över flera eror. Dricks, som användare betalar för att få sina transaktioner prioriterade, är ytterligare en intäktskälla.
Även nominatorer får belöningar för att delta i konsensusmekanismen, men beloppet beror på den provision som validatorerna tar ut. Ett exempel: om belöningen är 200 DOT och provisionen är 20 %, så behåller validatorn 40 DOT och kvar blir 160 DOT. Om validatorn själv står för 50 % av total stake och nominatorerna för den andra hälften, så tjänar validatorn 120 DOT (40 + 80 DOT) medan nominatorerna delar på återstående 80 DOT.
Liksom många andra PoS-konsensusmekanismer bestraffar Polkadot validatorer genom så kallad slashing för att motverka illvilligt beteende. Dessa straff kan variera från 2 % för att rösta på ett ogiltigt transaktionsblock till 100 % för att stödja ett ogiltigt block. Vissa överträdelser kan även leda till ”disabling”: validatorn hindras med andra ord från att delta under en era eller längre.
Fördelar och risker med Polkadot-staking
Den främsta fördelen med staking är möjligheten att få belöningar. Validatorerna tenderar att tjäna mest, men då krävs både betydande finansiella resurser och teknisk kompetens. Därefter kommer nominatorer, som behöver genomföra noggrann research. Att gå med i en pool eller investera via en ETP kan ge lägre belöningar, men fungerar i praktiken som en form av passiv inkomst.
Medlen som Polkadot avsätter för belöningar ökar dessutom markant varje år, vilket stärker deltagarnas intjäningspotential. DOT är en inflatorisk token: varje år växer det totala utbudet med 120 miljoner, värt 392 miljoner euro (per augusti 2025). Nätverket allokerar 85 % av detta belopp till stakingbelöningar.
Alternativen till att registrera sig som validator sänker också tröskeln för att delta. Den obetydliga minsta stake som krävs för att gå med i en pool eller använda en stakingtjänst gör deltagandet mycket lättillgängligt. Dessutom behöver nominatorer inte investera i specialiserad hårdvara.
En annan fördel är att det stärker decentralisering. Ju mer decentraliserat ett nätverk är – desto starkare motståndskraft har det mot attacker som kan leda till att illvilliga aktörer tar kontroll och censurerar eller reverserar transaktioner. Många PoS-protokoll tillåter endast deltagare att välja en validator, medan Polkadots nominatorer kan rösta på upp till 16. Detta bidrar till att förhindra maktkoncentration.
Det finns också risker, i synnerhet ekonomiska förluster på grund av straff som utfärdas för illvilligt beteende. I extrema fall kan detta leda till att hela staken förverkas. För nominatorer blir situationen än mer besvärlig, eftersom dessa straff ligger utanför deras kontroll; de har begränsat inflytande över validatorns agerande när de väl har lagt sin röst.
Dessutom är uttagsperioden relativt lång: 28 dagar. Detta innebär inte bara att deltagarna får vänta på sina tokens – vilket kan bli problematiskt om de behöver sälja med kort varsel – utan också att stake inte genererar några belöningar under denna period.
Slutligen måste investerare ta hänsyn till förvaringsrisk (custodial risk) när de använder en tjänsteleverantör. Börser och liquid stakingplattformar är sårbara både för cyberattacker – något som Meta Pool fick uppleva i juni 2025 – och potentiell felhantering av medel, vilket FTX:s kunder fick erfara den hårda vägen i november 2022.
Hur Polkadot står sig jämfört med Ethereum och Solana
Ethereum och Solana, två av de största PoS-nätverken sett till marknadsvärde, fungerar som användbara benchmarks för att mäta Polkadot. Innan vi går in på hur de står sig mot varandra börjar vi med en kort översikt över hur deras konsensusmekanismer fungerar.
Som tidigare nämnts är Ethereum ett relativt enkelt PoS-nätverk, medan Solana använder en variant som kallas “delegated Proof of Stake”. I Solanas version delegerar innehavare av dess inhemska token, SOL, sina tokens till den validator de anser mest pålitlig. De med störst stöd får störst inflytande när det gäller att rösta om vilka block som ska läggas till i kedjan.
Här är några av skillnaderna mellan de tre protokollen, utifrån de egenskaper som nämnts tidigare i artikeln.
Minsta stake: Ethereum-validatorer måste deponera 32 ether, vilket är betydligt högre än för Polkadot. Ethereum erbjuder inte heller något billigare alternativ för direkt staking, så deltagare med lägre belopp måste använda stakingtjänster. Solana har ingen minsta stake.
Belöningar: Med 13 % per år (per augusti 2025) är Polkadots avkastning den mest generösa. Den är nästan dubbelt så hög som Solanas övre nivå (5–7 %) och mer än fyra gånger så hög som Ethereums (3,1 %). Ethereums avkastning baseras på en validators aktiviteter i nätverket och deras balans i relation till total staked ether, medan Solana beräknar sin avkastning utifrån SOL:s inflationstakt och validatorernas upptid.
Straff: Ethereum och Polkadot använder liknande metoder för att motverka illvilligt beteende, däribland att utfärda straff som kan leda till att deltagare förlorar hela sin stake, samt blir tillfälligt eller permanent avstängda från nätverket. Solana å andra sidan tillämpar inte automatiskt slashing av validatorer, även om det finns med i färdplanen.
Uttag: Uttagsperioden hos Polkadot är betydligt längre än för både Ethereum (sju dagar) och Solana (i slutet av varje epok, som varar två dagar). Det är också värt att notera att Solana endast tillåter deltagare att ta ut 25 % av total aktiv stake per epok.
Vanliga frågor och svar
Hur mycket DOT behövs för staking?
Det beror på din roll. Validatorer måste deponera 7 500 DOT, värt 24 562 euro/28 230 dollar (per augusti 2025). Minsta stake för nominatorer, som delegerar sina tokens till validatorer, är 250 DOT (818 euro eller 960 dollar), eller 1 DOT (3,62 euro eller 4,1 dollar) för att gå med i en nomineringspool. Att starta en pool kräver 500 DOT (1 637 euro/1 922 dollar).
Kan jag ”unstake” mina DOT när som helst?
Nej. Unstaking av DOT tar 28 dagar. Den främsta anledningen till denna fördröjning är att förhindra att deltagare lämnar nätverket innan de hinner bli straffade för illvilligt beteende. Nominatorer som inte har delegerat sina tokens under de senaste 28 erorna kan däremot använda ”fast unstake”, vilket bara tar några minuter.
Vad händer om min validator går offline?
Om en validator är offline under en längre period (mer än fyra timmar) blir denne ”chilled”, vilket innebär att nätverket markerar den som inaktiv – men utan att den blir straffad. Straff för otillgänglighet börjar först när 10 % av de aktiva validatorerna går offline samtidigt, eftersom detta skulle kunna leda till en attack mot nätverket.
Är Polkadot-staking lämpligt för nybörjare?
Det beror på graden av deltagande. Processen att sätta upp en validator är relativt komplex, vilket gör den olämplig för nybörjare. Till och med att bli nominator kräver en förståelse för hur man analyserar varje validators prestation. De mest lämpliga alternativen för personer med erfarenhet av att köpa och förvara krypto är att gå med i en pool eller använda en stakingtjänst. Ett annat alternativ är att investera i ETP:er på XETRA, precis som med vanliga finansiella produkter.
Läs mer och investera
Läs mer om CoinShares Physical Polkadot Staked ETP, inklusive var den handlas i Tyskland.
