DeSci – vetenskapens nya era

Genom åren har den traditionella vetenskapen (TradSci) lett till banbrytande genombrott som har förändrat samhället i grunden. Ett exempel från senare tid är hur den snabba utvecklingen av ett vaccin hjälpte världen att övervinna Covid-19-pandemin och återöppna ekonomier som stannade av under nedstängningarna.

Traditionell forskning har dock sina utmaningar, främst på grund av inflytandet från etablerade aktörer som till exempel prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter. Den här artikeln förklarar hur decentraliserad vetenskap (DeSci) försöker lösa dessa utmaningar genom att utnyttja blockchain-teknik.

Vad är DeSci?

Innan vi förklarar hur DeSci fungerar är det viktigt att förstå de utmaningar som den traditionella vetenskapen (TradSci) står inför. Till att börja med är den centraliserad och domineras inte bara av vetenskapliga tidskrifter, utan även av statliga myndigheter och välfinansierade universitet. Det är svårt för mindre etablerade forskare och institutioner att få finansiering och publicera sina resultat, vilket är den främsta kanalen för att sprida ny forskning. TradSci tampas också med ett problem som kallas ”dödens dal”, där värdefull forskning aldrig omvandlas till kommersiella tillämpningar – oftast på grund av brist på finansiering. Och slutligen kan betalväggar begränsa tillgången till forskningsresultat, för både oberoende forskare och allmänheten.

DeSci omdefinierar hur forskning finansieras och bedrivs. Genom att använda blockchain-teknik förbättrar det tillgängligheten, introducerar nya incitamentsmodeller och främjar samarbete inom forskarsamhället. Precis som kryptovalutor har minskat behovet av mellanhänder som banker, kringgår DeSci de centrala aktörer som vanligtvis har fungerat som ”gatekeepers” i forskningens värld. Eller, för att använda en sliten fras – det demokratiserar forskningen.

Detta koncept är inte något nytt. Ett exempel är  World Community Grid (WCG), som lanserades 2004 för att hitta botemedel mot sjukdomar som AIDS och ebola samt utforska alternativa energikällor. Dess mål är att låta vem som helst med outnyttjad datorkraft donera den till forskare. Men framväxten av Web3 gör DeSci till ett mer realistiskt koncept – WCG är i praktiken en Web2-version av ett  decentraliserat fysiskt infrastrukturnätverk där blockchain-teknik används för att registrera bidrag och skapa incitament för deltagande.  

Hur förbättrar DeSci vetenskap?

DeSci löser flera av de utmaningar som TradSci står inför.

• Tillgänglighet – DeSci gör forskningen mer lättillgänglig genom att lagra den i arkiv som kan göras offentligt tillgängliga. InterPlanetary File System (IPFS), ett peer-to-peer-nätverk för fildelning, gör det möjligt för forskare att publicera sitt arbete gratis om de skulle vilja. Samtidigt säkerställer blockchain-teknikens oföränderlighet att ingen kan manipulera forskningsresultaten, och genom att ta bort mellanhänder behåller författarna full kontroll över sitt arbete.

• Finansiering – Finansieringen inom TradSci kan vara svåröverskådlig, vilket väcker oro kring favorisering och underrepresentation. DeSci är mer transparent, eftersom communityt (till exempel medlemmar i en styrningsstruktur som kallas decentraliserad autonom organisation/DAO) kan avgöra vilka projekt som förtjänar stöd. DeSci öppnar också upp nya finansieringsmöjligheter genom plattformar som Bio Protocol (se nedan) och Gitcoin, en pionjär inom kvadratisk finansiering – en modell där projekt som lockar många individuella donationer belönas med en större andel matchade medel.

• Incitament – Det vetenskapliga communityt är starkt beroende av reproducerbarhet och kollegial granskning för att säkerställa forskningens validitet. DeSci skapar incitament för dessa aktiviteter genom att utfärda tokens som antingen stärker en forskares rykte eller ger en belöning i form av kryptovaluta. Dessutom, tack vare sin transparens och oföränderlighet, kan en blockchain fungera som den perfekta plattformen för granskare att dokumentera sitt arbete och bekräfta tillförlitligheten hos de ursprungliga forskningsresultaten.  

• Samarbete – Att lagra forskning i decentraliserade databaser gör det enklare att dela den med kollegor och samarbeta kring publikationer. Smarta kontrakt – Program som automatiskt genomför transaktioner på en blockchain när förutbestämda villkor uppfylls – säkerställer att immateriella rättigheter (IP) tilldelas bidragsgivare och att alla parter får rättvis ersättning.

• Tokenisering – Forskare kan skapa icke-fungibla tokens (NFT:er) för att representera äganderätten till sin immateriella egendom (IP), vilket illustreras i nästa avsnitt. Dessa NFT:er kan användas för att skapa nya intäktsströmmar eller samla in finansiering.

DeSci-protokoll och projekt

Enligt CoinMarketCap finns det  55 projekt inom DeSci-kategorin, med ett totalt marknadsvärde på 911 miljoner dollar per den 21 januari 2025.

Det största projektet är  Bio Protocol (marknadsvärde 304 miljoner dollar per den 21 januari 2025), en decentraliserad plattform som stödjer biotekniksektorn. Plattformen består av en launchpad där investerare kan buda på tokens för att finansiera forskning, samt en inkubator – ett 16-veckorsprogram som erbjuder finansiering, mentorskap och tekniska resurser. Inkubatorn lär också grundare hur de kan använda IP-NFT:er och IP-tokens (IPT:er), som utvecklats av den decentraliserade bioteknikplattformen Molecule, i finansieringssyfte. Bio Protocols egen token, BIO, ger innehavare rätt att rösta om vilka projekt som ska få stöd och belönar bidrag, exempelvis delning av hälsodata med forskare.

Ett av de första projekten som stöttades av Bio Protocol år 2021 var VitaDAO (marknadsvärde 45 miljoner dollar per den 21 januari 2025), en plattform som finansierar forskning om livslängd och förlängning av människans livstid. VitaDAO hjälper grundare att samla in kapital genom att sälja NFT:er som representerar rätten till eventuell immateriell egendom (IP) som uppstår ur deras arbete. Innehavare kan sedan konvertera dessa NFT:er till IPT:er och använda dessa tokens för att skapa en DAO som tar över kontrollen av projektet. Enligt VitaDAO:s webbplats har plattformen investerat över 4 miljoner dollar i 24 forskningsprojekt per januari 2025.  

Ett annat av de största DeSci-projekten sett till marknadsvärde är ResearchHub (85 miljoner dollar per den 21 januari 2025), som marknadsför sig som forskarvärldens motsvarighet till GitHub – en plattform där utvecklare lagrar sin kod. Plattformen organiserar forskning efter ämnesområden i så kallade ”Hubs”, vilket motsvarar traditionella vetenskapliga tidskrifter, och uppmuntrar deltagande genom sin egen token, ResearchCoin (RSC). Användarna kan tjäna RSC genom att bidra till forskning och utföra kollegial granskning. Belöningens storlek avgörs av röster från communityt. De kan också använda RSC för att ge dricks till bidragsgivare som delar värdefulla forskningsresultat.

En omogen marknad

Sammanfattningsvis använder DeSci blockchain-teknik för att hantera de utmaningar som TradSci står inför. Genom att minska inflytandet från centrala aktörer, som stora institutioner, strävar DeSci efter att göra forskningen mer tillgänglig och främja samarbete. DeSci öppnar också nya möjligheter för forskare att få finansiering och skapar incitament för deltagande inom forskarsamhället genom att dela ut belöningar i form av krypto-tokens, till exempel för att genomföra kollegial granskning.

Sektorn är fortfarande relativt liten, med ett totalt marknadsvärde på drygt 900 miljoner dollar per den 21 januari 2025, enligt CoinMarketCap. Det största projektet sett till marknadsvärde är Bio Protocol, en plattform där bioteknikföretag kan få finansiering och stöd genom en inkubator. Ett av de första projekten som fick stöd var VitaDAO, som bedriver forskning om livslängd. DeSci-universumet är fortfarande relativt omoget jämfört med andra sektorer, som gaming, där det finns över 800 projekt med ett marknadsvärde på 20 miljarder dollar. Investerare bör betrakta DeSci-tokens som småbolagsaktier, med tanke på deras potentiella volatilitet, och dessutom ha i åtanke att altcoins kan misslyckas – över 1 300 försvann mellan 2018 och 2022.