6 min läsningAvalanche i begynnelsen
Avalanche är en Layer 1-blockchain som lanserades 2020 av Ava Labs, ett team som växte fram ur forskning ledd av Cornell-professorn Emin Gün Sirer.
Avalanche har som mål att erbjuda konsumentklassad hastighet och låga avgifter, samtidigt som applikationer kan starta sina egna, applikationsspecifika blockchains – så kallade ”subnets”. Denna design tilltalar företag, spelutvecklare och plattformar för tokeniserade tillgångar som kräver förutsägbar prestanda och anpassningsbara regelverk. Ett bra exempel är Citis pilotprojekt ”Spruce” från 2024, där man testade ett subnet för tokenization av fonder.
Centrala tekniska egenskaper
Projektet introducerade även en ny familj av konsensusprotokoll – ”Snow” och ”Snowman” – som är utformade för hög genomströmning och snabb finalitet.
Snow-/Snowman-konsensus är Avalanche-nätverkets sätt att få alla datorer i nätverket att enas om sanningen, så snabbt och effektivt som möjligt. Istället för att varje dator kommunicerar med alla andra (som i äldre blockchains) gör Avalanche-noder snabba, slumpmässiga ”omröstningar” med en liten grupp andra datorer – om och om igen. Om samma svar upprepas konsekvent, så betraktas resultatet som slutgiltigt. Det leder till transaktionsfinalitet på bara några sekunder – en hastighetsnivå som inte ska förväxlas med rena TPS-mätningar.
Avalanche kan beskrivas som ett slags Layer 0 eller ”avvecklingslager” för nätverk, eftersom huvudlagret validerar subnät – självständiga kedjor som delar Avalanche-nätverkets valideringsekonomi, men som kan anpassas efter behov (t.ex. med egna gas-tokens, tillståndskrävande eller tillståndsfria regler, och stöd för Ethereum Virtual Machine eller andra virtuella maskiner). Denna arkitektur gör det möjligt för Avalanche att skala horisontellt genom ett stort antal subnät med inbyggd kommunikation mellan kedjorna, samtidigt som låg finalitetstid och EVM-kompatibilitet bibehålls – något som underlättar för utvecklare som redan är vana vid Ethereum-miljön.
Avalanche lägger stor vikt vid ”time to finality” (TTF) – alltså tiden det tar för en transaktion att bli slutgiltigt bekräftad, mätt i sekunder – samt elastisk genomströmning, där kapaciteten ökar i takt med belastningen över olika subnät. När det gäller detta standardmått är det rätt meningslöst att mäta TPS på Avalanche C-Chain, då dess huvudsakliga syfte är att avveckla transaktioner mellan subnät – och varje subnät har sin egen prestanda och aktivitetsnivå.
Vad används AVAX till?
Gas och avgifter: AVAX används för att betala transaktionsavgifter på det primära nätverket och kan också användas som gas-token på vissa subnät (medan andra kan välja egna gasvalutor).
Staking och säkerhet: Validatorer stakar AVAX för att säkra nätverket och tjäna belöningar. De ekonomiska villkoren för validatorer fortsätter att utvecklas genom styrningsförslag kopplade till Avalanche9000 och relaterade ACP-förslag.
Styrning och konfiguration: Protokollparametrar och uppgraderingsspår påverkas genom on-chain-styrningsförslag samt stiftelsens program. Regler för subnät bestäms av respektive utvecklare.
Särskilda användningsområden: På företags- eller tillståndsbaserade subnät (t.ex. Spruce) kan AVAX användas för staking, avgifter eller som säkerhet, beroende på hur subnätet är konfigurerat.
Ekosystem och användningsfall
Avalanche stöder ett brett och växande ekosystem som omfattar decentraliserad finans (DeFi), NFT:er, blockchain-baserade spel och kritisk infrastruktur. Inom DeFi möjliggör nätverkets låga transaktionsavgifter och nästan omedelbara finalitet snabb och kostnadseffektiv handel, utlåning och tillgångsförvaltning. Även om aktiviteten har minskat under året har NFT-plattformar utnyttjat Avalanches skalbarhet för att lansera kollektioner, marknadsplatser och kreativa applikationer – utan de flaskhalsar som ofta uppstår på mer överbelastade nätverk.
Gaming har också vuxit fram som ett särskilt starkt tillväxtområde. Många utvecklare väljer att bygga på Avalanches subnät för att dra nytta av dedikerad prestanda, förutsägbara driftkostnader och möjligheten att anpassa regler och miljöer efter sina applikationers behov. Denna flexibla arkitektur gör det möjligt för projekt att erbjuda en smidig användarupplevelse, samtidigt som de isolerar sin aktivitet från belastning i andra delar av nätverket. Ett tydligt exempel är att internationella fotbollsförbundet FIFA har valt Avalanche för sin dedikerade Layer 1-lösning, som driver den digitala samlarplattformen FIFA Collect.
Interoperabilitet är dessutom en grundpelare i Avalanches utformning. Plattformen möjliggör rörlighet för tillgångar, såsom stablecoins, mellan olika kedjor inom ekosystemet genom inbyggda interoperabilitetsfunktioner. Subnäten kan dessutom kommunicera direkt med varandra via ett meddelandeprotokoll. Detta gör det möjligt för självständiga nätverk att utbyta data, initiera transaktioner mellan subnät och samordna processer utan att vara beroende av tredjepartsbryggor – vilket förbättrar både hastighet och säkerhet.
Det är värt att notera att antalet dagligt aktiva adresser på Avalanche ökade med hela 210 % under andra kvartalet 2025, enligt Messari.
Slutligen har Avalanche valts av flera stora finansaktörer som plattform för att emittera tillgångar i den verkliga ekonomin. Däribland Franklin Templeton, som lanserade sin BENJI Money Market Fund på Avalanche, VanEck, som introducerade sin tokeniserade amerikanska statsskuldsväxelfond VBILL, och Centrifuge, som i samarbete med protokollet Grove emitterade två Janus Henderson-produkter på Avalanche.
För- och nackdelar
Fördelar
Omedelbar finalitet, skalbarhet genom subnät, låga avgifter och stark EVM-kompatibilitet gör Avalanche attraktivt för både utvecklare och användare.
Ekosystemet fortsätter att mogna, med uppbackning från betydande bidragsprogram och en aktiv tillväxt av dApps inom flera sektorer.
Nackdelar
AVAX-tokens prisvolatilitet
Ingen delad säkerhet mellan subnäten
Konkurrens från andra avvecklingslagers ekosystem
Centrala insikter
Avalanche överbryggar klyftan mellan anpassningsbar höghastighetsinfrastruktur och användarvänlighet för den breda massan. Det kompletterar Ethereum genom att erbjuda hög prestanda och flexibilitet, samtidigt som det behåller EVM-kompatibilitet, vilket gör det till en värdefull bundsförvant, snarare än en direkt konkurrent. AVAX kan fungera som en strategisk tillgång för exponering mot nästa generations blockchain-innovationer, och dess antagande av traditionella finansaktörer är lovande. Det förblir dock en mer volatil tillgång än etablerade nätverk som Bitcoin, Ethereum eller till och med Solana.
