Avalanche: En analys

Avalanche är ett av de protokoll som kryptoprisspåraren CoinMarketCap anser kan konkurrera med Ethereum. Unika egenskaper – huvudsakligen en mångsidig strategi för att övervinna blockkedjetrilemmat samt möjligheten att skapa anpassade blockkedjor för individuella projekt – har hjälpt Avalanche att ta sig in bland de 10 största protokollen efter TVL (”total value locked”) och locka uppmärksamhet från några av finansindustrins största aktörer, inklusive Deloitte, JP Morgan och Citi.

Nyckeltal

Historia

I maj 2018 publicerade den anonyma gruppen ”Team Rocket” en vitbok som beskrev idén till Avalanche. Kort därefter grundade Emin Gün Sirer, Kevin Sekniqi och Ted Yin AVA Labs för att utveckla och lansera protokollet. Sirer var professor i datavetenskap vid Cornell University i norra delen av delstaten New York, medan Sekniqi och Yin var doktorander. Sirer var redan en blockchain-pionjär – 2003 skapade han Karma, en virtuell valuta som utformats för att stödja peer-to-peer-fildelning. Genom sin Proof of Work-konsensusmekanism banade Karma väg för Bitcoin och andra PoW-krypton. 

Efter att ha släppt flera testnät (nätverk som används för att testa blockkedjan) mellan april och augusti 2020, lanserades Avalanches huvudnät (den fungerande blockkedjan) i september samma år.

Avalanche har genomfört fyra finansieringsrundor hittills. Den första, en privat försäljning av dess ursprungliga token AVAX i juni 2020, genererade 12 miljoner dollar. Detta följdes av en offentlig försäljning en månad senare, vilken genererade 42 miljoner dollar på bara fyra och en halv timme. Protokollet höll ytterligare en privat försäljning i juni 2021, där 230 miljoner dollar samlades in från välkända kryptoventure-kapitalfonder, däribland Polychain och numera nedlagda Three Arrows Capital. Den senaste och största rundan inbringade 350 miljoner dollar i april 2022 – vilket värderade Avalanche till över 5 miljarder dollar.

Utbudet av AVAX är begränsat till 715 miljoner för att göra det anti-inflationärt, med 447.64 miljoner i omlopp per den 3 december 2024. Denna token har flera syften, inklusive att betala transaktionsavgifter och staking för att delta i protokollets konsensusmekanism (som beskrivs i nästa avsnitt).

AVAX nådde över 130 dollar i slutet av 2021, drivet av ett partnerskap med den stora revisionsbyrån Deloitte, en Bank of America-rapport som nämnde Avalanche som ett gångbart alternativ till Ethereum, samt att kryptoförvaringsföretaget Bitgo tillkännagav att de skulle stödja denna token. Men priset föll till under 20 dollar 2022 när björnmarknaden – som ibland kallas ”kryptovintern” – tog ut sin rätt på både protokollets användaraktivitet och TVL (“Total Value Locked”), ett mått som används för att mäta volymen av medel som deponeras i DeFi-appar (”decentralised finance”).

AVAX upplevde en tjurmarknad igen i slutet av 2023, även om den var mindre kraftfull den här gången, och steg till 60 dollar i mars 2024. Bland katalysatorer bakom detta kan nämnas partnerskap med JP Morgan och Citi för att ”tokenisera” verkliga tillgångar samt en återhämtning i TVL och utvecklaraktivitet, som är en annan nyckelindikator för ett protokolls hälsa då det signalerar efterfrågan på appar bland användare. 

Enligt DefiLlama rankas Avalanche för närvarande på 8:e plats när det gäller TVL, med 1,47 miljarder dollar (per den 27 november 2024). Dess mest populära dApps är Benqi (692 miljoner dollar TVL per den 27 november) och Aave (500,6 miljoner dollar TVL per [date]), likviditetsplattformar som gör det möjligt för användare att låna ut, låna och tjäna ränta på sina innehav.

Protokoll

Avalanche är unik eftersom den består av tre kedjor, en modell som är utformad för att övervinna begränsningarna i blockkedjetrilemmat (utmaningen att uppnå skalbarhet, säkerhet och decentralisering):

• Digitala tillgångar, inklusive AVAX, skapas och handlas på börskedjan (X-Chain)

• Smarta kontrakt, digitala avtal som automatiskt uppfylls när vissa villkor är uppfyllda, körs på kontraktskedjan (C-Chain)

• Plattformskedjan (P-Chain) samordnar validatorer och undernät

Avalanches konsensusmekanism, Avalanche Consensus Protocol (ACP), drivs på X-Chain. ACP är en variant av den Proof of Stake-mekanism som används av Ethereum och andra populära nätverk. När en transaktion äger rum väljer en validator ut en grupp av validatorer för att avgöra om den ska godkännas eller avvisas. Den här processen, ett slags upprepat slumpmässigt urval, fortsätter tills protokollet uppnår den nödvändiga graden av konsensus. Samtidigt som denna funktion förbättrar hastighet och skalbarhet, stärker den också säkerheten eftersom hackare måste göra sig av med 80 % av nätverkets validatorer för att få kontroll. Kontrakts- och plattformskedjorna använder en modifierad version av ACP, nämligen Snowman Consensus Protocol som är mer lämpat för smarta kontrakt.

För att delta i ACP måste validatorer låsa eller satsa minst 2 000 AVAX (värda 85 210 dollar per den 27 november) under minst två veckor och högst ett år. De måste också upprätthålla en drifttid på 80 %. Ju högre värde som satsas, desto större chans har validatorn att bli vald och desto större blir belöningen – upp till 7,65 % av det totala beloppet, enligt Avalanches webbplats. Dessa belöningar är det enda sättet för nya AVAX att hamna i omlopp. Men till skillnad från andra PoS-protokoll får validatorerna här inte transaktionsavgifter, som ”bränns” (tas ur omlopp) för att bevara AVAX:s knapphet.

En annan unik egenskap hos Avalanche är möjligheten för användare att bygga anpassade blockkedjor. De kallas undernät och förbättrar skalbarheten genom att avleda aktivitet från huvudkedjan, det så kallade primära nätverket, vilket minskar trängsel och håller transaktionsavgifterna låga. En DeFi-app kan till exempel starta en kedja med en egen avgiftsstruktur och egna efterlevnadskrav. Per den 27 november 2024 är protokollet värd för 139 undernät, inklusive det primära nätverket.

CoinShares analys

Styrkor

Blockkedjor som Ethereum och Bitcoin använder Merkle Trees för att organisera data, men när blockkedjan växer blir detta tillvägagångssätt allt långsammare och mindre effektivt. Att effektivt hantera tillstånd är en stor utmaning när det kommer till att skala blockkedjor till en global nivå. Firewood löser detta problem genom att minimera kostnaderna för att infoga, uppdatera, lagra och ta bort Merkle-baserad data. Till skillnad från traditionella system som använder generiska nyckel/värde-lager som LevelDB eller RocksDB, använder Firewood en Trie-struktur direkt som ett diskbaserat index, vilket eliminerar behovet av komprimering. Dessutom rensar Firewood automatiskt bort föråldrad data utan att kräva manuell radering.

Svagheter

För närvarande är endast cirka 57 % av tokenutbudet i omlopp, medan en relativt hög inflationsnivå på 7 % utgör en utmaning för investerare som söker avkastning över inflationen. Den begränsade andelen i cirkulation leder också till ökad volatilitet i tokenpriserna.

Möjligheter

Etna-uppgraderingen introducerar betydande förbättringar genom antagandet av olika Avalanche Consensus Proposals (ACPs), vilket möjliggör skapandet av oberoende Layer 1-blockkedjor som kan fungera med valfri virtuell maskin, såsom Ethereum Virtual Machine, Solana Virtual Machine, MoveVM och HyperVM. Etna introducerar även en betalningsmodell där validatorer betalar en flexibel avgift på P-Chain och inte längre behöver satsa 2 000 AVAX eller validera det primära nätverket. Dessa Layer 1-kedjor förblir interoperabla och kan anta tillståndslös validering, vilket avsevärt sänker de finansiella och operativa barriärerna för att lansera och underhålla en Avalanche Layer 1-blockkedja.

Hot

Avalanche riskerar att tappa momentum och den narrativa drivkraft som behövs för att öka antalet utvecklare och användare, vilket kan hämma dess bredare tillväxt och adoption.